Blödigaste julen ever.

Ooookeeeey. Hormoner överstyr! Jag gråter åt allt. Det är helt vansinnigt. Jag grät när jag såg Kan du vissla Johanna?, Prinsen av Egypten, ja fan, jag grät till och med när jag såg Oprah! GAAAH!
Och det blir inte bara tårar, nä nä, hulkande snorande och en gigantisk klump i halsen och magen.
Haha... Detta måste få ett slut! Funderar på att sätta mig ner med ett filmmaraton av sorgliga filmer och gråta ut ordentligt.

Och efter mycket om och men, brottandes med min hjärna och min vilja, har jag kommit fram till att jag inte är kär i honom. Och har nog inte varit det egentligen. Jag har velat vara det. Men det har varit för sakens skull. För ni vet ju hur jag är. Jag vill så gärna vara kär. Och har mer än gärna bråttom i det ärendet. Blåsa upp minsta förälskelse till ett korståg i uppvaktande. Speciellt när han såg ut att må så bra över det.
Men jag ångrar det inte. Jag såg en söt pojk, made action och fick inget av det. Jag försökte. Det får räcka nu.
Kan inte någon komma till mig för en gångs skull?

Förlåt, jag är en aning förvirrad
Snälla ta min hand,
jag är bara ett litet ufo på besök
I mellanmjölkens land.

Juldagen. Krogen med bror Per och Towe. Alla hemvändare och hemvarare. Smockat på Gute och Munken som hade gemensamt inträde. Vi gick runt mest och var snygga. Jag var sminkad och hade på mig ett par jeans som jag fick ligga ner på sängen för att få till och en väst som tydligen är trendigt nu. En ny era tar vid. Fåfängans tid. Har prövat den förut och inte trivts i den, men jag är inte sen att pröva igen.


Fan. Jag kommer på mig själv med att tänka på någon från i somras. Varför har jag inte gjort något åt det?
Han verkar alltid vara omringad av tjejer och jag har inte vågat riktigt.         [ Jag har sparat en del sms. ]


Nä. Nu ska jag fan inte ut och jaga. Tröttsam lek. Alla bara spelar spel. Kan inte någon lägga korten på borden?

Annandag jul. Krogen med Julia, hoppas jag. Hamnplan. Hemmaplan. Haha. Shake that ass.
Igår kom jag på att jag är för mjuk för krogen. Jag är dålig på att armbåga mig genom livet.

Julafton. För första gången någonsin var det bara vi fyra Wahlgrenare på Terra Nova som firade jul tillsammans och hemma i huset. Det var underbart mysigt och avslappnat. Mat, Kalle, julklappar, mat, Karl-Bertil, spela TP.

Juldagen. Vi åkte till Norra kyrkogården och morsade på fammo&faffa. Mamma och pappa visade mig och Per var dom vill ligga sen. Det var en väldigt fin plats, små minnestenar med namn och datum på och askan i jorden under. Per har alltid varit lite putt på att fammo&faffa inte har något sten (de ligger i minneslund). Så mamma och pappa ska bannemej ha stenar så man vet var dom är! :D
Sen åkte vi havsvägen tillbaka till stan och genom Visby innerstad - Världens vackraste stad. Mamma och pappa ska flytta. Det är inte bestämt när men det kommer att ske. Någon gång. Så de hör sig för lite överallt. De hoppas på innerstan, det gör jag med. Svårt att släppa barndomsvillan bara. Alla minnen sitter i väggarna. Men det är bara att släppa taget. När dom ska flytta, någon gång.

God Jul.

flotten
Flotten. Vår etyd. Ida, Christian och Jenny.

Kommentarer:
Postat av: Towe

Vadå "jag grät till och med när jag såg Oprah!"? Är det konstigt? Jag gråter alltid till Oprah...

2005-12-27 @ 15:33:23
Postat av: raukan

Hehe. Förlåt Towe. Är bara så påverkad av min USAhatande bror. I själva verket älskar jag detta förlovade land. And Oprah as well.. :)


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits