Min mamma.
Direkt när jag vaknade den här morgonen och klev in i köket gav min mor mig en släng ångest. Hon slog upp tidningen med reportaget om Robert Wells och hans Rhapsody in rock-gäng som spelade i Visby igår. Vår familj hade länge pratat om att gå men det föll på att biljetterna gick på runt 500 styck. Så vi struntade i det, men mamma ville gärna gå. Vi andra tyckte att då kunde hon väl gå ensam, om hon så gärna ville, men då blev hon sur och tyckte vi var tråkiga. I varje fall, nu stog hon där med tidningen i handen och en smått anklagande blick. "Sei har! Dei har kunde vi ha vart på. Dumt att vi int gick tycka ja... " Jag och pappa replikerade med att det är fullkomligt onödigt att älta det, för nu går det inte att ändra på. Men mamma sa att hon skulle älta det "tills hon va klar mei de!" Ett litet stick av ångest slog mig när jag tittade i tidningen, då både Henrik Hjelt och Mikael Tornvning varit närvarande. FAN, sa jag och åt min frukost som en otroligt bitter Ida. Varför måste hon dra upp det direkt på morgonen? Morr. Nu är min dag förstörd.
Jag åt min frukost, läste allt annat lokalt som hänt... "Myror invarderar kvarteret Myran", "Efterlängtat guld i Varpa-SM" och "Bra badvatten på gotländska stränder".
Klädde på mig och slängde en blick på mina nya skor jag köpte igår. Jag har aldrig varit en sko-tjej men efter att ha räknat och kommit fram till att jag äger 21 par skor så undrar jag var gränsen går.
Så ringer telefonen. Det är mamma som har åkt till stan. Fortfarande lite butter på henne svarar jag ganska drygt och ovänligt bemötande. Då säger hon sådär gulligt och mjukt som bara mammor kan säga att hon är inne på Din Sko och står och håller i ett par exakt likadana skor som jag köpt och frågar om jag tycker det är okej om hon också köper såna. För när jag sov i morse provade hon mina skor och tyckte dom var så sköna och roliga (Briune mei indianfransa)...
Då kunde mitt blödiga hjärta inte annat än smälta för min mors hänsyn till mitt tyckande och tänk.
- Självklaaart får du köpa dom! Det är ju bara roligt om vi har likadana skor!
Min mamma fnissar.
- Vill du verkligen ha samme skor sum mamma?
- Jo, då kan vi gå och göra Göteborg, du och jag, med likadana skor!
Mamma fnissar.
Bror, far och mor på Sudret. Skön bild.
Ja är ett big fan of HELA "The Wahlgren Family", men ja bara älskar Mona, hon är så...god! kanske världens snällaste tom! Jag börjar typ fundera på att skaffa mi en blogg, dock inte permanent - utan bara nu när ja sitter 8h framför en dator 5 dar i veckan... men hur kul skulle de bli att läsa de då. naj. och så skulle den va så ful också. ska ta mi en funderare till.
ps-ida mi löööööv ju.
Jaaa Julia! Jag skulle läsa den! LÄTT! Jag vill läsa om din kontorsdramatik... Vem som skriver upp och vem som inte slänger skräpet i papperskorgen.. I want to know! :)
*weee* les Wahlgrens are tromping again! Jag gillar din mamma!