raukan

När jag cyklade hem igår var jag jordens lyckligaste regissör. När jag pratade med världens bästa Adam på telefon så var jag helt hypad och upptrissad av kvällens föreställning. Det gick bra kan vi väl säga.
Och sån respons efteråt... En pappa sa att det var andra året dom tittade och tyckte att det här var det bästa som Medeltidsveckan hade att erbjuda. En annan pappa tog mig i hand och sa att vi borde komma till Stockholm och Kulturhuset och spela Eldsagan där.
Men den finaste kommentaren var nog den lilla tjejen, som tittade upp på mig med sina stora bruna ögon.
- Har du verkligen skrivit den här själv?
Ida, stolt som en tupp och nästan berörd till tårar nickade och svarade ja.
- Den var jääättebraaa...

Det känns vemodigt men skönt att det är sista Eldsagan ikväll. Hela mitt tjejgäng kommer vara där, Katja, mamma och pappa. Mommo, uffan och Per var där igår. Den enda som fattas är Adam. Som ska åka till London idag. Men jag vet inte hur det blir, tittade på Aftonbladets hemsida och såg om terroattackerna och avrådandet att INTE åka till London. Hmm. Får nog kolla om Adams familj verkligen ska åka.