raukan

Det här är det värsta året i mitt liv. Också ett fantastiskt bra år. Som gör det värt att vara kvar även nästa år. Jag ser fram emot tvåan. Då har man lite mer koll på läget. Jag har planer på vad jag vill förverkliga.
Funderar på om man ska ta och flytta in till Göteborg? Internat har sin charm men ändå inte...

Vaknar med hjärtklappningar. Obehag. Av att inte hinna med det här livet. Tankar om framtid - allt det där självklara som jag kommer hinna med - gör mig orolig.
Vill inte vara så här stressad. Det är inte jag. Då kan jag inte vara mig själv fullt ut.

Jag ställde mig på en våg igår. För första gången på några år. Bara för att få veta hur mycket det rör sig om. Så farligt var det inte. Haha. 5 kilo mer än när jag vägde mig förra gången.. :D Nu ska sockret bort!

Snart åker jag hem. 3 juni. Ett år på Wendelsberg. Jag är trött men längtar efter mer.
Hoppas sommaren blir den nerstressande kur jag har förväntat mig. För jag vill vila. Så jag kan ge hela mig själv. Jag vill sätta mitt avtryck och orka vara så kreativ och ansvarstagande som jag egentligen är.