Solen över Visby.

Att vakna i Visby, med ett guldglänsande strålkastarljus över husen. Är inte det lycka så säg? Honey, I'm home!

Igår åkte jag bil med Meit till skolan och hälsade lite på folk samt rensade min (ehm.. Donners.. inte min.. men jag känner mig ändå berättigad till att säga min även fast jag inte äger kläderna.. ni fattar? bra!) teatergarderob. Man får krypa genom trånga gångar, klättra upp till vinden och där... Det är magiskt att kliva in där bland dessa tyger och konstverk som medverkat i Romateaterns uppsättningar. Som inte längre ska spela Shakespeare. Skam! Men Revisorn blir säkert schysst bearbetad där också. Lite fars har vi ju sett förut i ruinen.
Efter dreglandet och sorterandet av kläder hittade jag Kim som drällde runt på skolan som vanligt. Vi mötte två lärare som ville göra något speciellt för sina elever som en julpresent. Kim, the entrepeneur, kom på den bra idén att göra en liten kortfilm. Sagt och gjort, plötsligt satt jag med min påjullovinstallerade hjärna och en sjövild Kim och gjorde storyboard till filmen. Det blev en intensiv och rolig timma på Klinte samhälle med snygga actionsekvenser på Kims tuffa cykel.
Efter det luxurösa filmlivet begav sig all personal på Donnergymnasiet Gotland till Toftagården för att äta julbord. Där jobbade Linneas lillasyster Matilda, hon var lika snygg som vanligt. Skönt att vissa saker inte förändras! :) Vi åt tills det sa stopp och lite till, pratade och flörtade med Jennies lilla Melker. Det var kul, speciellt för att det fanns en massa ansikten som jag inte kände igen. I bilen mot stan satt jag med tre musiklärare, Jens, Joel och jagtrorhanheterThomas, som snöade in sig på termer jag inte fattade och en ny idrottslärare som jag inte hunnit prata med. Vi hade en rolig bilfärd tills jag och idrottsläraren hoppade av vid ÖB, där vi båda skulle in. Hej, Conny - Hej, Ida. Vi pratade konstant hela ÖBbesöket. Vi omarrangerade inslagspappershyllan för bättre åtgång, tyckte vi, och sen stog vi utomhus ett bra tag och pratade. Två riktiga glappkäftar. En från Gotland och en från Piteå. När våra tår blivit blå erbjöd sig Conny en hemvisit, precis runt hörnet. Vi fnissade lite åt hur han "plockade upp en kollega" efter en dag. Kul att se hur en främmande människa bor! Vi satt och pratade nån timme till, inte lika intensivt som tidigare, utan i ett mer sansat tempo. Sen ringde min bror och vi skulle bestämma mötesplats innan vi skulle gå på mammas och pappas körkonsert. Jag föreslog damunderklädesavdelningen på Åhlens. Ett NedFlandersskrik ljuder från telefonen och Conny undrar om det verkligen var min storebror som kunde låta så eller om min bror var så rädd för tjejbaciller. Jag mötte upp min bror på Åhlens skivavdelning. Sen åt vi för första gången på år och dar på McDonalds för att sedan ta oss till Solbergaskolans aula och lyssna på Evergreens. Det var dags för ombytta roller - Per och jag tittade på mamma och pappa. Och det kändes som om vi var föräldrarna, vi tog kort, log en massa och tyckte att dom var sååå söööta... Det var inte helt olikt en dagisgrupp.

Så har jag ju klippt mig och färgat håret. Perukvarning! 

Nu sitter min bror och psykar ut mig. Han vill ha datorn och han vet precis vad han ska göra för att få den. Han snackar käken ur led och får mig att bli helt disorienterad på vad jag ska göra. Gaaah!


  
Per och jag på konserten. Jag tror vi sjunger med.

    
Min nya look. Skitunge klippt av tvång.

  
Jag älskar sånahär bilder när man ser kameran också. 
Mina tre bästa ansiktsuttryck.

Kommentarer:
Postat av: u

het frisyr :D


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits