raukan

Efter att ha läst alla populärvetenskapliga essäer jag fått (saknas två) så gav jag mig lite tid åt att titta på filmer i min externa hårddisk. Filmer som jag själv spelat in på vänner och familj. En dag i september filmade jag och boysen Kristian och Henrich en jävla massa skumma snuttar och jag kan bara konstatera: Vi är sjuka i huvudet. Familjefilmerna är inte heller särskilt normala. Och jag älskar det.

Idag snöar det i Uppsala och alla trötta studenter vrålar NEEEEJ! och vill ha tillbaka vårsolen som var på besök förra veckan.

Träna träna. Känner mig rätt vältränad. Nu får jag inte sluta. Dags att ta tag i min grundkondition. Min hälsa går inte i repris. Uuu-yeeaah!

And the beat goes on.