Jag hjärta engagemang!

Det är något visst med engagemang. Jag har sagt det förut om jag säger det igen. Almedalsveckan kan på många håll och med många ögon ses som ett äckligt lobbypartaj där alla kliar varandras ryggar i en röd-grön-blå-(brun?) soppa. Jag säger: Gå på vettiga seminarier! Jag tror att Almedalsveckan kommer fortsätta med Svenskt näringslivsjippon och kvällsmingel med högsta gräddan, men jag tror även Almedalsveckan kommer växa med ideella organisationer. Att det kommer bli en mötesplats där man introduceras och uppdateras, vad händer med svensk folkrörelse? Jag är partisk, jag har bara varit på IOGTrelaterade seminarier, men ändå blivit uppdaterad av vad min egen rörelse sysslar med. Fått en allmänbildande inblick i vad som är på gång. Det är mitt tips till er, gå på seminarier och se vad som är på gång på det område som intresserar just dig! Almedalsveckan är inte bara högtravande ordbajseri. Det är djupt mänskligt och engagerande.

Igår deltog jag och Per (som har klippt sig, snaggat - det är SÅÅ SNYGGT! Min bror är SÅÅ SNYGG!!) på vårt sista seminarie för i år, UNF hade bjudit in ungdomsförbunden att disskutera alkoholpolitik om 20 år. Och eftersom det förmodligen är dessa ungdomar som kommer sitta vid makten då kändes det konkret. Jag bestämde mig innan för att tycka om alla från början, att ge alla en chans. Öppna mig och gömma eventuella fördomar. Det här är människor i min egen ålder som jag borde kunna relatera till. Och jag tycker ju om dom alla, ideologier till trots, för dom engagerar sig i något de brinner för. Jag går ju som sagt igång på engagemang.
MUFs representant håller mig kvar på den goda tanken i 5 minuter. Sen kan jag inte hålla ifrån. Jag hatar henne. Det är helt stört, så fort borde det inte kunna gå. Men hennes överlägsna mimik, hårda, nästan fula tilltal väcker något i mig. Och det hon väcker är hat. Hon sitter och vill legalisera maruijana. Och hon känns sådär vansinnigt verklighetsfrånvänd. Jag försöker och kämpar nästan för att neutralisera mina känslor, men det går bara inte. Jag hatar henne. Det är en läskig känsla. För jag känner inte ens henne.

Men debatten är härlig. Djärv. Ungdomspolitik is the shit! Det är tuffa replikskiften, som iaf inte från vänsters håll inte blir fula. Vänsterns Ida, Grön ungdoms Maria och SSUs Jytte är överens i nästan alla frågor, medan i alliansen finns stora sprickor om bland annat Systembolagets vara eller icke vara. Man känner av ganska fort vem man får förtroende för. Speciellt Grön ungdoms Maria Ferms personliga upplevelser som fd kokainmissbrukare samlar på sig trovärdighet.

Jytte kom lite sent för att hon hade varit på ett annat seminarie. Men så fort hon kommer in och öppnar käften så är hon självklar. I love Jytte.

Jag tror jag är sosse tamejfan.

Det är alltid vid sossarnas tal jag börjar grina i Almedalen. Det är något med historia och solidaritet som får mina tårar att rulla neråt.

Och så hade dom ju Henrik Schyffert som förband. Han sa de mesta grövsta saker och kom undan med det. För det han sa var ju sant.  Lite trist att micken fångar upp hans skratt och fniss för mycket. Han låter så självgod. Och tråkigt att publikens skratt inte hörs, för det var en sådan underbar ljudkuliss.
http://www.almedalsbloggen.se/2008/07/08/henrik-schyfferts-tal/ - Lyssna och njuuut!


Oj. Det här som skulle bli en kort blogg. Hoppsan.

Kommentarer:
Postat av: Job

Men du har missat veckans höjdpunkter: Maggans två spelningar (vi kom förresten till seminariet någon minut innan du gick, du såg oss inte?), och hela Alternativa Politikerveckan!



Sossarna må ha en fin historia att tala om, men politik skall helst inte handla om vad folk har gjort förr, utan om vad de vill göra nu. Alltså går Sossarna bort när det är dags för val!

2008-07-11 @ 15:09:15

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits