- And now, Ulla dance!
På vår första konsert tog jag mig an att göra en egen version av The Producers When you got it, flaunt it och karaktären Ulla. Med en mycket, mycket trött själ och en öm hals klarade jag mig igenom detta.
Lite tråkigt att slutet inte kom med, Ulla går fram till killarna och frågar "Did you like it?" varav Max/Marcus svarar:
- Like it? Even though we are sitting down, we are giving you a standing ovation...
Egoboost: Jag tar fram det bästa hos människor.
In exspectatione mortis 2010.
Fotograf: Evelina Reich.
Suit up!
Vi var några som firade Suit up day med att klä upp oss med det vi hade. Cornelia och jag matchade grabbarna Ivan och Erik. 
10-10-10.
Ibland börjar helgen på en torsdag.
Balett kl 08:10 på en onsdagmorgon.
TTSSR. Trött Tjej Som Spänner Rumpan.
Göteborg 1-3 oktober.
När man ha slötid på Arlanda dyker bästa Johan Persson upp och gör en lycklig in i ben och märg.
Men det där med att bli snygga på kort får vi ta och öva på.
En natt hos finaste Towe på Bellevue.
Och så var det syftet med helgen. Teaterledarutbildning på Wendelsberg.
På lördagkvällen spexade kursledningen till det lite och bytte om till karaktär.
Sivan (som fixar skivan) och Fritz Dipp, den berömda chipskonnässören.
Ryska FBI i svenska uniformer.
För någon vecka sedan var ett gäng pedagoger på skolan över en helg för att lära sig lite mer om äventyrspedagogik. Moa, Niklas och jag fick agera i skogen. Pedagogerna skulle ta sig in på den hemliga organisationen Octopus område och sno lite koder. Men om de såg oss agenter skulle de gömma sig. Det blev en tretimmarsvandring för oss som skådespelare och rikligt med naturupplevelser. Och snygga outfits. 
Akta volymen, det kan låta lite högt...
När det inte regnar.
Evelina Reich tog snygga bilder i somras.
Ibland har man en lugn lördagkväll.
I en skrivbok från förr.
Ibland går man på fest.
Man kan ha det värre en dag i september.
En lördagskväll på internatet.
Emil har skjutit en sköldpadda i källaren. Han samlar på troféer. 
Moa hämtar tvätt. Eller...?
Tolka tvättregler.
Moa i torktumlaren.
Vi hetscyklade i det deprimerande "gymmet". 20 kalorier!
Fest i stuga 5. Vi gled dit lite spontant efter tiden i tvättrummet, och det är ju när det är spontant som det brukar bli som bäst. En riktigt bra kväll. 
Moa och Augustino, vår italienska utbytesstudent. 204 cm långa utbytestudent.
Pojkband.
Försökte arrangera ett triangeldrama. Niklas gick in för att se nöjd ut men Jannike skrattade bort sin svartsjuka karaktär. 
Vem styr ratten i bilen? Jag! Karaktärsglasögon är en hit på fest. 
Emil tycker inte om öl, men blev bjuden tre gånger. Vid varje tillfälle sken han upp och sa "TACK, vad schysst!" för att sedan låtsasdricka hela kvällen. Här spelar han att han gillar det.
Emil har jag även lärt Clark Kent/Superman-knepet. Benen la han på själv. 
På väg hem och ut genom dörren hörde vi förtjusta skrik i ett rum. Föga anade vi vad vi skulle få bevittna. Klassiskt kuddkrig!
I området där jag bor. Vägen till sjön.
Väldigt, väldigt trött och sliten tjej. Avslutar med ett leende.
Kräftskiva och 4 oktaver.
Korridoren Nygården Down Under hade kräftskiva. Vi gjorde ena hattar och åt massa gott.
Hade sångdiagnos idag. Läraren bara skrattade, hon hade inte haft någon elev tidigare som haft sån bred spännvidd på sin röst. Jag blev nästan generad. Tydligen pallar man nästan 4 oktaver. Och det är rätt bra verkar det som. Nu ska vi ha sminklektion! Hoppla!
Korridor Nygården Down Under, en fredagkväll.
Doobidoo. Film. Film igen. Emil, Oscar, Tess, Moa och jag är ett mysigt gäng. Ikväll blir det kräftskiva!
They try to make me go to rehab, I say yes, yes, yes!
Det känns som att det här året kommer bli rehab för mig. Inga styrelseuppdrag. Ingen sommarproduktion att förbereda. Inga lektioner att tänka ut ("bara" två helgkurser under hösten, som ger mig lön). Jag är här för att fokusera, träna, prestera och vila blicken mot berg och sjö. Kanske lära mig att åka skidor. Åka utför? I helvete heller...
Igår fick vi en busstur i Ånge kommun. Ja... Det gick rätt snabbt. Vi avslutade med pastasallad uppe på Getberget. Fin utsikt.
Sjöng in When you're good to mama från Chicago i studion igår. Fick bra pepp från läraren som gjorde mig taggad att ägna mer tid och energi på att öva. Ska bli spännande att se var jag är i maj. Hur mycket som har hänt med en.
Måste dock lära matsalspersonalen vad fullkorn är. Min mage hatar mig litegrann...
Korridoraren Moa. Klasskompisarna Izabelle och Frida.
Korridoraren Oscar. 
Klappa björnen...
Frida och korridorarna Moa och Tess.
Moa visar hur man åker utför Getberget.
På plats.
Det är inte lätt att gå från att vara lärare på gymnasiet till att bli folkhögskolelev. Dessa första introduktionsdagar har mer känts som om jag är på nykterhetsrörelsekurs. Något jag kan och vet hur det fungerar. Känns märkligt att jag ska gå här i ett år. Kommer nog tänka på annat när själva kurserna kommer igång. Schemat ser ut ungefär såhär: Stepp, ensemble, kör, balett, jazz, drama, sångteknik, musikteori, ljudteknik... Det jag längtat efter.
Jag är här för att låta mig själv ta plats. Det känns svårt redan nu. När man är van att få fram andra och tänka mer i bilder och helhet. Men man går väl i skolan för att lära sig?
Nu försvann jag i två timmar. För grannarna ville spela volleyboll. Gympasalen ligger alldeles bredvid. Det känns befriande att inte tänka så mycket på hur man uppfattas eller tänka på hur andra ska upptas i sociala sammanhang, att kunna njuta av att vara sig själv och den man vill vara. Välja vem man vill vara med.
Jag har en mysig korridor. Emil, Oscar, Moa och Tess. Nygården down under. Vi tittar på Fångarna på fortet och har ställt upp våra dörrar. Det här ska nog inte bli några som helst problem.
Oscar lånade Froggy.