Peter Jöback, smek mina trumhinnor!

Peter Jöbacks julskiva, mums för öronen. Guds frid är fantastisk.

Lockig pojke gör kontaktförsök. Hoppas jag tolkar det rätt när jag säger så.

Etyder, helt slut efter skolan. Snacka om att tömma sig själv varje lektion.
Sömnlösa nätter med grubblerier på kärlek, barnkalas och allt annat som kommer ikapp en när man är som mest mottaglig.

Dansade salsa idag, men utan lockig pojke och ingen Melodifestival heller. Vi skulle ta det en annan dag. Jag kan vänta. Det har jag gjort sedan jag kom hem från Paris och upptäckte att det fanns något i honom som jag vill veta mer om. Alla har något att berätta om honom, mest är det att han är världens snällaste och en så bra kille. Jag vill ta reda på det själv. Jag ska våga mig närmre.

Sova.

Jatack.

Igår köpte jag en födelsedagspresent till mig själv. Den heter Bluebaby och är ett tefat.
Snön låg jättefin igår. Jag åkte som en galning, in i träd, gick två steg - slängde mig igen - och så vidare.
Yr, vit och vild. I en ny söt mössa som jag ärvt av min granne Carmen.

Barnkalas på söndag. Jag fyller hela 20 år. Tjoohoo.

Datorn är hemma igen. De har bytt ut knapparna. Den enda anmärkningen de hade var att jag har för mycket prylar på datorn. Det tar lite att inneha alla schlagerlåtar från -56... :D

Nu bör jag sova. För länge sen.
Så god natt då.

Imorgon ska jag dansa salsa och kanske, eventuellt, se på gamla Melodifestivaler från 88, 89 och 90 med en viss lockig pojke. Jag bad honom att ta med det hemifrån och det gjorde han. Så. Nu får tiden utvisa resten.

Jag finner mig i det.

Satt och tänkte på en rubrik i 20 sekunder. Det fick bli det det blev.

Funky fresh dress to impress ready to party?
Nä.
Slappar hemma hela helgen. Igår var det filmkväll - Leif  - och en fantastiskt gulligt freakig resterande afton. Först var Carl och Kristin med, Johanna, Carmen, Robin, Karl, Linnea och jag höll på till halv två. Vi sjöng Disneysånger vid pianot, besökte djungeln, gjorde bajsleken, skrattade och lekte ännu mer.
Funderar på att köpa någon födelsedagspresent till mig själv imorgon. En vecka kvar, sen är jag halvvägs till 40. Muhuu.

Jaha. Tom på ord. Väldigt fattigt med bokstäver som bildar meningar idag. Hmm.

Ni som har möjlighet, kom och titta på våra etyder! Vår etyd är underbar, en riktig vänsterkänga från 60talet.
8 & 9 december.

[ Lockig pojke är hemma i Skåneland. Börjar fundera på vad det är jag känner, egentligen. Måste lära känna denna där, fast det är svårt när han inte förstår mina kontaktförsök. ]

Romantik och materiella förluster.

Inom loppet av en vecka gick min mp3 och dator sönder. Jävla skit.
Mp3 började glappa och fick bytas ut mot presentkort. Några lappar hos Elgiganten. Tjo.
Min dators ena mustangent har låst sig rent fysiskt, går inte att rubba. Och i och med det kan jag inte komma någonstans på datorn, för det är den knappen som styr. Så det blir inlämning på support och sånt. Som tur var ringde jag och det var sista dagen på garantin. PIUH!

Etyderna började igår! Och jag måste säga att jag är väldans förtjust i mina demonregissörer/etydpappor David & Marcus. Himla bra killar. Känner att det kommer hända saker inom mig under det här äventyret.
Vi fikade igår och spelade biljard på ett hak på Stigbergsplatsen. Väldigt soft inledning och lärakänna varandra lite. Lite blyg och tillbakadragen blir jag numera per automatik, konstigt nog har det blivit mitt nya tillvägagångssätt, men jag tror det här kommer bli en bra övning för mig. Träna på att vara mig själv igen.
Idag har vi haft samarbetsövningar och improvisation. Ord som har börjat klinga illa i mina öron sen jag börjat här, för det har förknippats med prestige och svårigheter. Men som gick bra idag, trots att jag blockerar och får tårar i ögonen för att jag blir så hämmad. Det tråkiga är att det faller på min fysik, att jag inte orkar. Men jag kämpar. Killarna är bra på att lyfta upp och hjälpa. Det här ger en bra känsla.

Blicken uppåt, med den glimt som sagts vara odödlig. Det är den jag är och vill vara.

Projekt romantisera-ett-utav-bara-helvete-för-ett-par-blå-ögons-skull fortskrider. Idag har han fått en skattkarta i sitt postfack, som leder till en till vägbeskrivning som leder till kontoret på Slottet. Där ska han ange lösenord till min skattvakter där och utkvittera ett litet paket.
Moahaha. Jag är så fruktansvärt romantisk.

"Vad säger man då ord inte räcker till? M_ _ _ _ _ E_ _ _ _ _, för att du är obeskrivligt söt."

Etyder och schlager.

Vi har fått veta våra etydgrupper. Jag ska jobba med Christian&Jenny. Våra etydpappor är David&Mackan i Skåd2. Etyder innebär att vi i tre veckor jobbar med ett stycke ur en pjäs, 2:orna regisserar, 1:orna spelar. Våra pappor är väldigt hemliga med vad vi ska göra. Det blir tydligen en hel del improvisation. Det vi vet är att vi ska mjukstarta på måndag kl 14 på Järntorget. Manus får vi veta antingen tisdag eller onsdag.

Idag redovisade Show1 sina etyder. Oh my Loyd säger jag bara, vilken potential! IMPONERAD!
Några gjorde ett stort intryck och fångade mig under sina 10 minuters längd som varje etyd får vara.
Min darling Victoria var grym. Satt och log med hela käften när hon spelade. Hon ägde! Hoppas vi får jobba ihop på orgel/koreografiprojektet. Vi kan utföra stordåd... ; )


SCHLAGER. Denna livsstil, poesi och eskapism. 3 underbara låtar från 80talet.
All of a sudden - Dansa med vindarna
Bel Air - 1+1=2
Lisa Nilsson - Du (Öppnar min värld)


[ Satt i tvsoffan och såg Faktum. En lockig pojke kom och la handen på mitt huvud. Ord räcker inte till. ]

En hjälpande hand.

Någon i vårt hus har dragit ett pingisbord till Hilton så det spelas flitigt där. Idag spelade jag och Tina tema-pingis. Någon skriker ett tema och vi spelar. Vi körde AnnaKournikova (stöna på tillslag), kines, rullstols, dvärg, mössen-i-askungen, dagis och fjoll-pingis. Otroligt underhållande.
Och när vi spelade kines-pingis som bäst, kom en lockig pojke. Eftersom han spöade mig fett i gårdagens matcher så gick han och hans dåliga samvete fram till mig och tog tag i min hand.
- Jag hjälper dig att spela lite...
Han stog intill mig bakom mig , "hjälpte" mig några bollar hållandes min hand och jag höll på att självdö.

Oh de la ly!

En timme i din närhet.

Igår var jag ett känslomässigt vrak. Satt i soffan och tittade på Parlamentet, när programmet började lida mot sitt slut satt sig någon på en stol bakom mig och lutade mot soffkanten. Vi snackar 1 dm mellanrum.
Efter programmet utmanade jag honom på pingis och åkte på fetdäng. Två gånger om. Efter en pinsam men dock lättsam krossa-Ida-match, tog jag honom i hand, kramade honom och frågade om han ville ha tillbaka sin ena Simpsondvd. Han sa att det inte var någon brådska. Jag trugade och sa i samma mening att jag ville komma upp och se hans rum/musikalsamling. Han lät tveksam men sa att det var okej.
På nåder, jävla skit, tänkte jag.  
Sen satt jag med honom på hans rum i en evighet och lite till. Och han var inte alls så blyg som jag trodde han skulle vara. Han höll igång och var i gasen hela tiden. Vi sjöng, han spelade piano, vi såg på Ronny&Ragge och musikalen han var med i somras. Och jag kunde inte tänka på annat än:
 - Du vackra jävla männska, vad har du gjort med mig?! Haha...
När jag gick därifrån en evighet senare, kunde jag knappt stå rakt upp, ögonen snurrade och jag kunde inte fokusera på något alls. Ville gråta, men varför skulle jag vilja det? Jag var helt öm i huvet och kroppen.

Och jag undrar, vad är det jag egentligen vill med honom? Beundra i hemlighet ett tag till? Han vet ännu inte att det är jag och han är riktigt nyfiken på vem det är. Vill jag avslöja mig? Det är inget fel på modet, jag skulle kunna göra det när som helst. Frågan är bara när det är dags att göra det.

Att hålla låda.

Kvällen spenderades ute i Bergsjön hos Christian i min klass, maskerad med film-tema med alla teaterklasser på skolan. Jag var Leisel von Trapp från Sound of Music.
Det var en underbar kväll med mycket taffs, pussar och högljudda teaterelever. Mycket trevligt alltså.
Mot min avfärd hade jag hittat Stefan i show1, eftersom vi bådar gillar trubaduren Loke, så körde vi ett litet sångnummer för resten av festen. "Dialog mellan två älskande". Det var en kick att få spexa inför mina egna klasskamrater och andra människor på linjen. Att visa lite att jag kan. Yeah. Det känns så bra!

[ Tittade tilll min mobil i början av kvällen. Ett missat samtal. Vem tror ni det kan vara ifrån? Lyckan ler. ]

leisel
Liesel von Trapp.
I am 16, going on 17...

Nåt materiellt kan betyda så mycket.

Mycket på framfart här... Jag börjar ta initiativ.
Författade ett sms med stor omsorg och tryckte på skicka.
 "Ryktet säger att du äger Simpsons på dvd, jag undrar om det stämmer och hurvida man får låna?"
 20 sekunder efter ringde han upp och sa att jag kunde komma upp och låna. Ida panikfnissar, duschar och gör sig iordning (SÅ JÄVLA LÖJLIGT, MEN VA FAAAN!!) och tisslar upp på övervåningen med min granne som ska till hans granne.
Då är han inte där utan hämtar två kompisar hemifrån. Sätter mig på hans grannes rum med min granne och växlar ett par ord. Till slut kommer den undersköna varelsen in på rummet, med sitt lockiga hår blött av regn, och morsar lite på oss, spelar allan och bara ler sådär som bara han kan.
Så går han och hämtar filmerna, lämnar över dom och frågar:
- Gillar du Lisa?
Blixtsnabbt, innan jag hinner svara, räcker han fram en 2 cm lång figur med Lisa som spelar saxofon.
- Jag köpte kinderägg och fick den här, men jag gillar inte Lisa så du får den av mig...

Åh. Jag är såld.


Jag sjunger bättre som man.

När vi skulle välja låtar till individuella sånglektioner så gick jag igenom en rad låtar jag skulle välja mellan. Jag frågade min sånglärare;
 - Why God från Miss Saigon?
- Nja... Det är ju en kill-låt egentligen...
- Men... Heaven on their minds då?
- Hmm... Det är också en kill-låt...
- Men... Jaha?!
Så till slut blev det en en låt från Skönheten och Odjuret - Skönhet inuti. Det är en gammal tant som sjunger. Så, det blev bra. Jag sjunger som en man eller gammal tant.

Lite schlager är allt på sin plats. 1 å 1 är 2, det är jag säker på. Man kan inte låta bli att bli glad.

[ Han sa till en säker källa att han tycker att jag är söt, yeehaa! Våga falla? ]

Mission: En update av mitt liv.

Så.
Nu är jag sådär trött igen.
Orkar inte tänka på något. Så fort någon säger att jag måste göra något får jag en allergisk chock.
Men hur kan jag vara så trött?
Allt jag gör är ju att gå i skolan och inte ha något på fritiden? Hur kan det vara så utömmande?

Tankar som virvlar, jag tänker för mycket. Jag vill så mycket men orkar inte rent fysiskt. Kroppen säger nej.

[ Ögon så blå. Jag undrar vad du tänker på.. ]
 
Nu ska jag träna på en monolog tills imorgon. Det ska bli skoj. Från Tjechovs Björnen. Rolig pjäs.

SOVA SOVA SOVA och SLAPPA SLAPPA SLAPPA skulle inte sitta helt fel. Snart jul. Jag längtar till den själsliga värmen och det gotländska lugnet.

hits