Konstnärer.
Essä och egoföredrag.
Min essä är enligt måttstocken klar, men det har inte kommit att bli den helhet jag var ute efter. Vi får skriva max 5 sidor. Jag har snart kommit över den gränsen och då har jag bara kommit till 1985! Att det skulle vara så svårt att sammanfatta Eurovisionen...
På tisdag ska vi hålla egoföredrag. Vi ska stå framför vår halvgrupp och prata om oss själv i 4 minuter. Det är inte så jävla lätt som det låter.
Både Peter och jag höll på att avlida på afrodansen igår. Jag ska aldrig mer göra uppehåll med träningen. Eller, försöka i alla fall.
Små små tankar, om lugn och ro.
Män. Jag orkar inte tänka på det. Själva tanken på att "välja" någon stressar mig. Jag har det bra nu.
Jag förstår inte hur man ska ha råd att bo efter studierna. Här betalar jag 2560 i månaden. Det är överkomligt.
Våfflor ikväll hos Peter och Jocke. Yum yum!
Jag måste sluta leva mitt liv genom datorn.
Disträää...
Jag har lärt mig äta paprika. Nu äter jag det varje dag.
Daglig rutin: Ett Simpsonsavsnitt om dagen, minst!
Jag längtar ingenstans.
Jekyll & Hyde.
VÅFFLOR!
Jag har tänkt på min blogg på senaste. Har kommit fram till att den borde ha ett bästföredatum. Så när jag kliver på mitt jobb i höst, kommer nog inte raukan.blogg.se finnas längre. I alla fall inte i sin nuvarande form. Därför att jag kommer bli en mer offentlig person. Jag vill inte att mina elever ska kunna läsa om mig på det här sättet. Och allt har ett slut. Det kanske är dags att runda av.
Långfredagen. 14 Wahlgrenare hemma hos oss. Det var livat i holken kan man säga. Påskmat och massa bus med 4 kusinbarn, Herman, Harry, Haley och Stina. Och ett syskon i Matildas mage till Stina. På kvällen var det filmkväll med UNF. Vi såg den moderna Bondrullen Casino Royal och hör och häpna, den var inte så dålig. Mads Mikkelsen spelade skurk som jag fick sympatier för. Annars var det en sedvanligt galen kväll med UNF.
Lördagen var fullspäckad. Lunch hemma med mormor och morfar, sen en fika hos Jenny och Livia på hennes 1årsdag. Sen tillbaka hem för efterrätt. Och som om inte det var stressat nog så stack jag på förfest till Henrich på kvällen. Men sunt nog åkte jag hem när pojkarna begav sig ner på stan.
Söndagslunch med Bella och Maria på Bageriet på Stora Torget. Tittade med stor vördnad på S:t Karin ruin när hon sakta dekorerades med snö. Hon är allt bra fin i alla väder. Tjejerna och jag hade bra samtal och så kom Linnea Tagg förbi en sväng, suktande efter kaffe. Vi planerar att koka ihop något teatrigt i höst. Det händer saker.
Och nu är jag här. I Uppsala igen. Och känner mig sådär lite melankoliskt malplacé. Vad gör jag här? Fortsätta med studier jag tappat lite intresset för? Längta hem? Nej. Jag vet var jag vill vara. Och det känns rätt.
Så mycket barn. Så mycket tid. Stina i grönt brukar annars vara linslusen men hon satt aldrig still! Förutom ett Kodakmoment.
Det blev lite lek med UNF. Resten hittar ni på burken.se.
Livia 1 år! MILF-Jenny och XS-David tog emot och bjöd.
Flygvärdinnan Elsa kom också. Livia ska tränas till hemmafru-VM.
Påsklunch.
Mormor tränar på att ta kort. Inte så tokigt!
Eh. Hos Harder.
Tyvärr vissa mörka bilder, men kompenseras med väldigt fina motiv!
Och ja, jag gillar min nya skjorta väldigt mycket.. :D
På en ö i en Östersjö.
Vad har jag hunnit med mina dagar här? På tisdagen hade jag både frisör och tandläkartid inom loppet av en timme. Skönt att båda var belägna på Gråbo. Drog av en bit av håret hos Gullvi, den enda någonsin som fått sätta saxen i mitt hår (förutom mig själv då luggen trilskas). Sedan cyklade jag till tandläkaren på Gråbo. Fick en bra genomgång av min gamla klasskompis Agges mamma. Fick tips om hur jag ska borsta tänderna - hålla tandborsten som en penna och vinkla 45 grader - och att när jag äter citrusfrukter eller dricker juice så ska jag dricka vatten till och absolut inte borsta tänderna direkt efter. Man lär sig. Så petade hon en massa. Obehagligt men nödvändigt.
På kvällen var det årsmöte med Junisföreningen 357 Wisborg. En liten men tapper skara tog beslut om vad som ska göras under året och ny styrelse blev tillsatt. Eftersom jag tackat ja till en plats i distriktets styrelse var det kul att kolla vad som händer i föreningen.
Igår onsdag tog jag en tidigt-på-morgonen-sväng till Donner. Träffade fina kollegor och fina elever och fick på papper att jag har minst 50% jobb där från och med augusti 2008. Wuuhuu! Jag älskar den platsen och de människorna. Kan inte säga det tillräckligt. Efter lunch åkte jag med Hotell&restaurang-Jöns och några snacksaliga elever (väldigt spännande debatter längs kuststräckan från Klinte!) till stan och UFmässan. Där mötte jag upp Viktor och vi såg oss omkring. Tittade på alla företagen och pratade med de vi kände. Sen gick vi till Lekstugan och letade present till ett visst mars-barn som fyller år snart. Men där var allt så pojk och flickindelat och snuttefierat att jag inte köpte något utan lekte lite med kameran bara. Promenad till Korpen där Viktors familj fikade och så fick jag skjuts hem. Flörtade lite med baby Agnes som är så fantastiskt fin.
På kvällen blev det IOGT-NTOlokalen och en efterlängtad Maffiakväll! Den kom igång sent då några av pojkarna hungrade efter pizza och hade svårt att få tummen ur för att beställa det. Men det var trevligt ändå! Några nya ansikten, eller, ett nytt ansikte och lite veteraner. Det blev en rolig omgång med hemska sätt att dö på och jag fick vara borgmästare med stark hybris. Byns invånare på 10 personer dog en efter en och maffia vann första ronden. Andra ronden tog det goda hem segern och vi avslutade maffiakvällen.
Något som är roligt är hur man funkar i olika kretsar. Hur jag är som person i föreläsningssalen, hemma i köket hos mamma och pappa eller som igår, hur jag är när jag är med UNF Gotland. Sociala kameleonter är vi allihopa!
Eleonor har bakat tårta! Så roligt när ens gamla teaterbarn själva blir ledare.
Då har man fan gjort ett bra jobb!
Utanför vårt nya konsert&kongresshus Wisby Strand.
Suck. Jag förstår inte viss modern konst.
Det här känns som ett stilbrott när det vackra havet och Almedalen omringar denna byggnad.
Leksaker är för himla roligt.
Så hittade jag en rolig spegel.
I bilen var Agnes lite trött och kinkig. Annars är hon en glad liten skit.
Hemma på ön.
Melodifestivalens final känns avlägsen. Det var en mycket pyntad kväll på Café Mumrik med schlagerdisco efter annonserandet av obehagliga Perrellis vinst. Jag är inte nöjd. Jag förstår tanken med att vinna Eurovision, hon är en trots allt en småländsk duracellbarbiemaskin med en platt och själlös dänga, men schlaget är för mig något mycket mer. Jag tycker vi ska ta bort juryn. Dom har spelat sin roll förut och gjort det dåligt. Host host. Martin Stenmark och Nanne Grönvall. Host host. Något av det fina med Eurovisions tävlingar är den demokratiska inrättningen. Vad är då en jury i sammanhanget? Några utvalda få som ska förlänga programtiden och bestämma över de röster vi engagerar oss i att ringa in. Jag tror på antingen eller. Antingen ingen jury, eller bara jury. Men helst av allt en ren demokratisk omröstning där telefonrösterna säger allt och lite till! Folket ska bestämma! Skit i om vi får kvala resten av livet. Jag tycker att det är viktigare med den demokratiska principen. Annars grät jag av Sibel, Rongedal och Christer. Alla av vitt skilda anledningar. Det bästa startfältet ever. Och det börjar lukta schlagerspex...
Dagarna börjar redan fyllas med innehåll i kalendern. En dryg vecka blir jag här. Här där jag hört hemma.
Imorgon blir det frisör och Gråbo folktandvård! Tjo!
Melodifestivalens final 2008. Den bästa någonsin.
Ja. De här är det jämnaste startfältet någonsin. En enkel korrigering kunde ha gjorts enligt mitt personliga tycke och smak, byta ut Frida feat. Headline mot Ola. Inte för att Upp och hoppa är dålig, utan för att Ola var bättre. Jag kommer sitta helt sjukt på helspänn ikväll, när det är glammig fest på café Mumrik.
1. Charlotte Perrelli - Hero
En väldans svängig och medryckande refräng som räddar låten från en smärtsam glitterdöd, men faaan vad irriterande att verserna är så tråkiga! Det här hade kunnat hålla CharlotteNilssonanno1999klass, men det faller för mig. Hon har blivit så tråkig, tappat hela sin personlighet och låten inbjuder inte denna en av landets bästa sångerskor att visa upp sig från sin bästa sida. Det här kittlar inte alls dödskönt i kistan!
2. Sibel - That is where I'll go
Åh. Min. Gud. Jag vill äta upp henne. Det här berör mig så in i helvete. Gåshud all over! Jag gråter. Sen kan hon få vara kannibal och massmördare, jag förlåter henne allt när hon skriker ut ordet "heart" på 1:31... Och när fläkten startar... Jag tror på allt hon sjunger. Jag köper varje stavelse. Sibel får min röst ikväll. Tillsammans med nästa bidrag.
3. Rongedal - Just a minute
Kvällens andra bidrag att få min röst. Magkänslan är viktig, och dessa två bidrag stal mitt hjärta redan vid första lyssningen. Det här kan vinna hela skiten. Ett skalligt tvillingpar som kör synkad koreografi och sjunger falsett. I surrender! Det är verkligen kärlek vid första ögonkastet.
4. Linda Bengtzing - Hur svårt kan det va?
Fan. Nu gör jag det svårt för mig. Det här är ju kvällens bästa bidrag! En riktig schlager med supertränade och genuina Linda Bengtzing. Det märks att hon lärt sig mycket i rollen som Mimi i musikalen Rent. En stor portion energi och självförtroende till den annars vacklande och instabila liveartisten. Det här luktar Donnerspex 2008! Sveriges schlagerprinsessa har hittat rätt! Och jag tror nog att Europa är svältfött på riktiga dängor som denna. Kan också vinna hela skiten!
5. Christer Sjögren - I love Europe
Call me nuts, men det här funkar för mig. En otroligt självdistansierad Christer Sjögren som nästan börjar flabba mellan raderna. Det här är humor! Och förpackat så snyggt, seriöst och proffsigt att det skulle kunna slå i Europa and they'll never know what hit them. Min respekt för Christer Sjögren har höjts avsevärt efter det här, ingen skulle göra det här numret så tryggt och mysigt som värmlänningarnas värmlänning. Så jävla roligt!
6. Amy Diamond - Thank you
Lilla lilla... Påminner så mycket om Carola, slår igenom i tidig ålder, häftig röst och personlighet som en bit bark. Men oj så det glöder i ögonen! Hon har en framtid i yrket, om hon inte blir förstörd av industrin. Jag var på disco igårkväll, med kidsen i Gunsta, och när denna låt spelades var det inte många som satt still. Hon har nog alla barns röst. Och dom är ganska många. Underskatta inte ungarnas rösträtt!
7. Sanna Nielsen - Empty room
För första gången i Melodifestivalen (om hon vinner så andra gången i Eurovision) uppträder en ensam människa på scenen och sjunger sin sång. Inga dansare, ingen kör. Sanna i sitt tomma rum. Det är så effektivt och berörande. Ska jag inte rösta på henne också? Det här är fantastiskt vackert. När jag var i Västerås och såg deltävlingen live sprängde hon nästan mina öron. Så rent, klart och enkelt. Det var nästan värt att krossa en eller två trumhinnor för det. Präkt-Sanna lyfter på engelska. Då måste hon anstränga sig mer för att övertyga. Och övertyga, det gör hon med råge. Åh, partiet när hon nästan gråter.. Då grinar jag med!
8. Nordman - I lågornas sken
Äntligen! Nordman låter som Nordman igen! Och vad jag saknat såhär berättande bidrag i Melodifestivalen. Jag följer med från början till slut. Det här trollbinder. Vissa textrader är rent dramaturgiskt otroligt träffande. Det här en Eurovisionvinnare! Jag kan inte släppa texten i refrängen. Men det är väl inte så konstigt, låten är ju skriven av paret Eriksson, Lina och Mårten. Ställ upp varje år, snälla!
9. Frida feat. Headline - Upp och hoppa
Är du redo för, är du redo för, en sväng om? Jag måste erkänna, det här är inte piss. Har kanske inte mycket till övers för alkoholglorifierande Frida, men dagispoplåten svänger onekligen. Spelades också på discot igår och jäklar var golvet gungade! Ingen står ju still när någon ropar Upp och hoppa! Funderar på Headlines text. Jag hinner inte med alls. Han säger säkert något man inte får missa. Eller nåt.
10. BWO - Lay your love on me
Först tyckte jag att det lät precis som vanligt, på ett tråkigt sätt. Samma sound, uppbyggnad. Visst låter det som vanligt , men det är okej! Låten har växt och nu kan jag inte undgå Alexander Bards takter och skägg. Dom förför som vanligt. Och Marinas flåsande porrepliker känns helt rätt där de sitter! Ännu en Eurovisionvinnare!
Kort sagt: Jag kommer avlida av spänning ikväll!
This kiss.
Nu har jag fått klartecken på mitt ämne till den stora essäuppgiften på Att skrivakursen. Jag ska skriva om Eurovision Song Contest! Haha! I ett historiskt perspektiv och om den demokratiska inrättningen det faktiskt är. Det ska bli roligt att ägna påsken åt det!
På måndag åker jag hem. Jag längtar efter att få landa. Har tänkt en del på när jag varit som lyckligast och tryggast i mig själv. Det var nog det året jag jobbade på Donner. Det ska bli en lättnad att få landa. Göra det jag verkligen vill. Undervisa. På världens bästa skola.
Uppbrottet med Andreas har lärt mig mycket. Inget jag vill ta här, det är för privat. Vi tog en fika igår som gjorde ganska ont i hjärtat. Jag ska aldrig mer bli ihop med någon, girls like me should come with a warning. Jag är för omogen för förhållanden. Det har jag visat prov på det senaste åren.
Jag mår inte så bra just nu. Men det är överkomligt. Stressrelaterat. Jag vill bara hem och landa.
Rubrik.
Jag bjuder på dom här.
Tenta och krogragg. (Mamma, du kanske inte vill läsa...)
Sedan var det dags för dans. Mitt disträa huvud kom väl till pass och jag gjorde koreografi utan att tänka, då går det bra. Kändes skönt att sätta vissa steg och kunna ge mer attityd.
Efter dansen skyndade jag mig till Svantes för tentafest med klassen. Vi åt och njöt av god mat och skrattade mycket. Sedan bar det av mot Snerkes och deras dansgolv. Det var en kväll med riktigt drag och jag svettades i mängder, dansade lustigt och tog ut svängarna med mina kursare. Redan på Svantes ville en kursares kompis diskutera min nykterism. Det var roligt för han kunde inte riktigt förstå varför jag valt bort alkohol och jag kunde leverera one-liner på one-liner för att driva med honom. Sen på Snerkes ville han dansa nära. Det ville jag också. Så vi dansade och lämnade varandra, dansade och lämnade varandra upprepade gånger. Mot slutet var det mer närgånget. Han verkade vilja hångla men drog sin undan bara efter några sekunders tungmöte. Detta upprepades några gånger och han sa saker som jag inte riktigt förstod. När jag skulle gå stod vi och höll om varandra och såg varandra i ögonen, lite ögonkontakt för att försöka förstå vad den andre vill. Då ringde hans telefon. Oj, det var visst hans flickvän. Suck. Jag blir så trött på män. Män är djur! Snoppdjur! :)
Men det var trevligt så länge det varade. Han hade sån respekt för mig, det sa han upprepade gånger. Och Björn, min favoritrepliklevererande kursare, sa till mig att jag hade en personlighet stor som en koloss (?) och att jag alltid verkade så närvarande. Att det märks när jag är med. Det var väldigt fint sagt av honom.
Jag kan inte hjälpa det, men när jag raggar på krogen så känns det som att jag utnyttjar de män jag stöter på. För oftast är det fulla killar på krogen. Fulla människor är inte kapabla till att fatta beslut de inte ångrar dagen efter, som jag har fattat det. Jag känner mig alltid som den fula tjocka tjejen som desperat försöker ta sin chans när killarna är plakata och som viljelösa dockor följer de mina nyktra och målmedvetna steg.. Nykterismens baksida, krogragg är uteslutet.
Jag är så kär i Tobbe!
Me love friends!
Sen fick jag ett godnattsms av Andreas. Det kändes skönt.
Tack mina vänner. För att ni gör mitt liv lite mindre pissigt.
Om att plugga och känna sig som en påse skit.
Min hjärna undrar hur jag ska klara av allt som ligger framför mig. Mitt hjärta undrar hur lång tid det kommer ta innan jag hittar någon som jag faktiskt vill ha så mycket och så uppoffrande som det borde kännas. Och om jag kommer hitta den styrka det krävs att lägga mitt liv i någon annans händer. Att vara mig själv helt och fullt med någon. Somliga säger att dom inte får något grepp om mig. Jag är hal som en ål (vilket är en metafor! 1p på retorikprovet får jag iaf!)
Lekte fram en dans i morse till en Darinlåt. Det var roligt och svettigt. Och allt baserat på linen "...you only get one shot" - pang!
Gårdagens rysare kunde ha gett mig pengar. Jag sa innan att mina älsklingar Sibel och Nordman skulle gå vidare. Men nej nej, jag vågade inte sats pengar jag nej... Nu är det bara den svårtippade finalen kvar. Det kan verkligen gå hur som helst, ingen är självklar! Det är det bästa finalstartfältet sedan.. jaa.. 2004? Det kommer bli en otroligt spännande lördag! Bara en vecka kvar nu. Jag har massa personliga favoriter. Jag kan dela upp i starkare och svagare på Idakänsloskalan:
Starkare
Sibel
Nordman
Rongedal
Sanna Nielsen
Linda Bengtzing
Christer Sjögren (you heard me)
Svagare
Frida feat. Headline
Charlotte Perrelli
Amy Diamond
BWO
Dock har samtliga bidrag extremt stor vinnarpotential! DET KAN GÅ HUR SOM HELST!
Om att veta bättre eller sämre eller göra något åt det.
Nu har det nått botten. Då kan det väl bara gå uppåt?
Orkar inte.
Tenta. Suck. Jag inbillar mig att det är svårare än vad det nog egentligen är. Orkar inte bry mig.
Medeltidsveckan. Suck. Massa information kom i förrgår. Orkar inte ta in allt.
Barngruppen. Suck. Vi har en del att göra, snart är det dags för uppspel. Orkar inte fixa.
Framtiden. Suck. Tänk om Säve helt plötsligt får en bra teaterutbildning? Och om alla elever vill gå där istället för hos mig på Donner? Jag är skiträdd för att inte få jobba på Donner, med det jag vill. Det handlar om det enda jag verkligen vill göra och känner att jag kan. Jag är skiträdd för att misslyckas med det här, så rädd har jag nog aldrig varit för något förut. Och det kanske är den rädslan som kommer göra mig till världens bästa teaterlärare.
Plus att jag börjar bli sjuk igen. Då kommer Ida inte orka träna. Då blir Ida ledsen.
Jag vill krypa ihop till en boll och sitta där.
Såhär pluggar jag...
Jag önskar mig...
Cåld sykel.
Jag vill verkligen inte plugga till tentan. Det sätter stopp för att jag inte är motiverad alls. Vill göra allt annat utom att plugga.
Surfade in på Mis blogg och hittade lite kort från en mysig kväll hos Damberg/Larssons. Jag och Martin leker med Diesal och det som en gång var ett mjukisdjur. http://misansblogg.wordpress.com/2008/02/04/fredagsunderhallning/
Sen har Lena äntligen skickat bilderna på min bouffon från Nice. Det här var första kvällen tror jag och stället vi bodde på hade halloweenmaskerad. Jag och Tina klädde ut oss till hidious monster och dess ägarinna. Så sprang jag runt och gläfste på alla fyra, nosade på folk och blev klappad och tillrättavisad av min envåldshärskarinna. En rolig kväll i mitt liv på franska rivieran.
Tina håller mig i kopplet. Hunden gnider stjärten mot trädet.
Anders taffsar på belgianbluehunden.
Ja, men jag måste!
http://www.youtube.com/watch?v=Oe3LTGQWZAM - Dom är så duktiga! Lite småfel här och var men attityden är rätt! Och kolla in syskonen Wahlgrens dansanta insats.
Naaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaw...
Det är nog lite farligt för mig att fastna på blocket.
Nu ringde en till som ville köpa cykeln av mig. Så jag har en backup om den första bangar.
NÄEH, nu borde jag verkligen plugga! Efter att ha syndat med pannkakor till lunch! :)
Och så ringde det...
Men jag undrar lite... Vad hade ni gjort? Är det bara jag som är en idiot som köper cykeln fast den är fel? :D
Nu har jag dansat street, vi har börjat med en ny koreografi som känns ball. Det gick lite motigt efter ett uppehåll på två veckor. Fast jag hållit igång på Svettis nästan varje dag. När ska träningen paya off så att säga? Nu ligger jag på stadiga 79 kg och jag äter nästan inget godis. Äter massa god sallad och fina grönsaker och försöker skära ner på pasta och potatis. Where do I go wrong? Min mage blir bara större och större. (Oh no, there is no baby!!) Kennar mi lit fajtar. Någon som har något tips? För att minska svullnaden? Hade varit skönt att komma till ett nytt sammanhang utan de menande blickarna på magen. För det händer.
I can keep the big boobs though.
Tentavecka. Så om jag verkar lite okontaktbar är det för att jag brottas med ethos, logos och pathos, hyperboler, litoteser, entymem, synekdoke, epiforer, anaforer, syllogismer och isocolon. Yeah.
Nu ska här duschas, ätas och sen softas med Mi och se på House och äta vindruvor.
Bättre en cykel i stan än en i Gimo.
Jag skulle köpa cykel i Gimo som sagt. Hoppade på olycksbussen 811 och skulle betala. 80 spänn! Dom har precis höjt priserna. Det fick gå. Åker bussen 50 minuter ut på vischan och det blir mer och mer snö ju längre från stan jag kommer. Väl där ute hoppar jag av, och ser en tjej med en cykel i snön. Börjar gå dit och hennes pappa kommer fram och vi hälsar på varandra. Då ser jag. Cykeln är inte av vuxenstorlek, utan det är en cykel för flickor i 12årsåldern. En barncykel. Jag blir helt paff. Jag har frågat allt om cykeln, om lyse, och däck, men inte om det är en barncykel! Och jag ser på den lilla 15åriga tjejen som äntligen har fått sin cykel såld, efter att ha haft sin annons ute så länge på blocket. Och jag har inte hjärta nog att säga nej. Dom tror att jag ska köpa cykeln åt en liten tjej. Jag köper cykeln och precis när jag sträcker över 500lappen så går bussen till stan. Vi tackar för affären och dom åker hem, hon lycklig över sin lilla summa som hon säkert ska göra något roligt för. Och jag är fast i Gimo med en barncykel. En halvtimmes väntan på nästa buss. För att hålla värmen börjar jag cyklar runt runt på Gimo busscentral. Med knäna upp i styret. Jag försökte tänka BMX. Ringde upp min bror som skrattade gott. Jag ringde upp Henrich som knappt fick luft. Jag skrattade så jag tjöt. När väl bussen kom så var det en hygglig busschaufför som lät mig ta med cykeln gratis. När jag satt mig i värmen på bussen ringde jag till mamma och pappa. Dom skrattade så tårarna sprutade. Mamma sa: Dei ar inte månge som skulle köpe cykeln Ida, men diu ar ju så godhjerted!
Så, nu ska cykeln upp på annons på blocket igen. Fast denna gången lite dyrare, så det täcker min busskostnad. Det är lättare att sälja en cykel i stan än i Gimo. Så jag tror det finns en chans. Men åh vilken rolig historia att berätta vidare!
Jag säger som brorsan; WHAT?!
Jag längtar heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeem...
Helgen var väldigt rolig, dansat med både yngre och äldre gruppen. Så himla fina och duktiga barn vi har! Och som sedvanligt efter en kurs med rörelsen, finns det alltid massa mat kvar. Fattig student likes! Och att Lelle och Tinou kom på överraskningsbesök var bara ett stort plus!
Ikväll ska jag ut till Gimo och köpa en cykel. Det blir mycket buss men det gillar jag.
Denna vecka består av tentaplugg. SKOLTRÖTTHETEN vältrar sig över mig. Jag vill göra allt annat utom att plugga! Jag vill hoppa, studsa, leka, knuffas, pussas, retas, skratta, dansa, skriva, fixa... Men inte plugga.
Söndagskvällar känns numera omistligt. I en annan del av Köping. I love Tobbe.
Aschberg: Säg nåt då!
Tobbe: ................................................................................................ Köping.
Jag ringde och röstade!
Efter fördrinken på Universitetshuset gick vi till Snerkes och satte oss i Tornrummet. Där blev det trerätters a la Hornboskapen. Traditionella snapsvisor och konstiga företeelser. Dessa studenttraditioner... Det finns så många. Det är häftigt med historia men samtidigt kan jag inte undgå känslan av att allt redan är gjort. Vi njöt av mat och dryck och sång i ett rum där så många har gått igenom samma rutiner så många gånger. Jag och Henrich hade trevligt som vanligt. Tråkigt att Kristian ligger hemma i flunsan. Vi saknar honom... Sen blev klockan mycket och jag gick hem, innan dansen satte igång. Förfärligt. Men jag skulle upp tidigt idag så jag hade inget val.
Idag har vi haft hemmakurs med två teaterpedagoger. Vi fick lära oss en skithäftig dans till Joan Jett and the Blackhearts - Bad reputation. Den dansen kommer bli en great final! Den liksom lyfter hela pjäsen och skriver folk sensmoralen på näsan. I don't give a damn about a bad reputation! Vi var så duktiga idag, både Per och jag och alla våra kids!
Så. Melodifestivalen. Jag ringde och röstade som om jag hade pengar. Har inte telefonröstat på ett bra tag men ikväll kände jag att det var min plikt, för upprätthållande av den goda smaken! I första omgången på Linda, Sibel och Fronda. Svenska folket var inte riktigt redo för honom tydligen. Och Sibel... Jag blev så imponerad av den lilla rosa bakelsen! Hon måste ta en plats i finalen! Vilken röst, helhet! Charlotte Perellis låt ger jag inte mycket för. Det är tråkigt! Och Linda... På korståg för schlagerns bevarande! Min kollega och gamla lärare Schlager-Magnus skrev i ett bittert sms att Linda gjorde samma nummer som hon gjort i tre år. Jag håller inte med! Hon har verkligen växt, i och med sin roll i Rentmusikalen. Tidigare år har jag suttit och varit lite nervös för hennes skull för att hon inte brukar hålla live. Men nu... KICK ASS! Vilken power! Vilken final vi får!
Skottårsbal!
Om man ska gå på bal, då måste man ju gå på bal på ett rosa slott! Snerkes nation!
Det började med förberedelser hemma. Anna M var snäll nog att ta sig an mitt tjocka hår. Vilken pärla hon är! Hon fick till en enkelt snygg inbakning i nacken. Finns tyvärr inte dokumenterad. Sen kom Henrich och vi berömde varandra, artigt och högtravande, hur snygga vi var. Jag i min la grande pompösa prinsessdröm och Henrich i Kristians frack. Sen släntrade vi vidare, i våra fina masker, till Universitetshuset. Där var det fördrink. Alla var så vackra! Långklänningar och masker. Varför är det skottår bara vart fjärde år?! Det är upprörande när man fått mingla och njuta av dessa tyger, masker och mystik en kväll. Man vill ha MER!
Dock kvällens något upprörande, vilket inte gjorde mig så upprörd just då, kansker mer förvånande, är att det inte serverades alkoholfritt på fördrinken. Jag har inte råkat ut för det på flera år. Jag blev helt paff. Speciellt svaret:
- Nej, förlåt, men vi måste ha glömt det!
Hon var i och för sig trevlig i all stress, men det kändes lite konstigt. Hur alkoholen genst blev en norm och att jag var konstig som inte följde den. Som sagt, jag blev inte så upprörd utan mest förvånad.
Nu har jag lite bråttom, ska till Gunsta och ha hemmakurs med mina kids. Två teaterpedagoger från Wendelsberg har kommit hit för att lära oss dans! Maria och Katrin i Show2. Jag blir lite nostalgisk när jag tänker på att det var jag och David förra året. Och jag och Oscar åkte till Ljungby.
Men fortsättning om balen kommer kanske ikväll... Håll till godo!
Så upp å nicka,
sockerdricka!
