Tommy Körberg - Nu är det gott att leva
En liten bortglömd bild.
Peter skickade denna bild från mina veckor i Uppsala. I miss you guys!
Det verkar bli en sån kväll.
En sån där kväll när man diskar, dammsuger, lagar mat åt sig själv och tittar på Let's dance ensam. Kanske drar av några sånger. Friday it is.
Fick akut sockersug igår och bannade mig själv medan jag vispade ihop chokladsmeten. Tyckte att min nya ljusblå IKEAbunke gjorde sig färgmässig rättvisa mot chokladens bruna. Blått och brunt kan vara så förbannat snyggt! Kan ju skylla på det nästa gång jag ska svulla. Usch, man önskar nästan att man var gravid för att ha något att skylla på!
Idag när jag och Malin körde hem från Klinte åkte vi vägen förbi Klintebiblioteket. Det brann en eller två marschaller i snön utanför och minst tio rullatorer stod parkerade i en enda rörande röra. En var blå och avvek från de andra röda. Vi skrattade båda två. En väldigt fin bild att minnas, som födde bilder av hur det kunde se ut inomhus.
Har jag förresten sagt att jag har världens bästa jobb?
Om att komma till ett avslut.
Fem, sex, sju, ått!
Leder uppvärmning varje dag för eleverna. Skulle passa mig att vara dansdiktator. Tycker om att ge kommandon och räkna in.
När jag kom hem från jobbet idag hade jag energi kvar. Min kollega Malin ligger nog och sover nu. Det är skönt att vi har ansvar för undervisningen varannan dag. Med min energi kände jag att jag ville träna på något sätt. Det enda Friskispasst jag hann med och kunde tänka mig att gå på låg kl 20, men jag hade energi kl 18. Så jag tog en rask timmes promenad istället. Andades. Kom ner till strandpromenaden. Det är märkligt, att stå ensam på strandpromenaden en vinterkväll. Titta till höger, inte en själ. Titta till vänster, inte där heller. Man ser inte havet för att det är så mörkt, men man hör det. Känns exklusivt att bara vara en promenad ifrån.
Gick på Atterdags och handlade tvättmedel. Jag tror på något märkligt sätt att jag har ett utseende som gör att folk inte känner igen mig, särskilt de jag inte sett på ett tag. Men visst hälsar människor, även om jag är osäker på att de känner igen mig. Jag tror att jag är mer anonym än vad jag är. Konstigt det där med självbild.
Ingefära är en ingrediens på uppgång. Det är gott till allt!
Pension?
Städar papper som jag valt att inte gå igenom på flera år. Hittade ett brev om min pension. Från 2006. Inloggningsuppgifterna stämde fortfarande och jag tittade till siffrorna för första gången någonsin. Jag är 24 år, borde man tänka på pensionen? Hade faktiskt en liten slant, mer än vad den ideellt arbetande i mig trodde. Då är det bara att vänta tills man är 65 år och kan börja kalaset!
Malin och jag har haft första lektionen med Röst och rörelsegänget. Oh my. Har njutit av att göra måndagens planering. Tror på koncentration och glädje med det gänget.
Lyssnar nu sönder allt jag kan hitta med Fall Out Boy. Mest för Patrick Stumps röst.
Följde traditionsenligt med min far till Lokrume för att kasta ut julen igår. Dans kring granen, lotteri och tomtens sista besök för säsongen. Lokrume är en fin socken. Fullt med underbara barn, en hel rad spännande små tjejer och killar. Blev fascinerad av en liten späd fågelunge. Hon har kort brunt hår, de tunnaste små armar och en rosa prinsessklänning. Fick ingen bild men ett litet väsen var hon. Bräcklig men rätt kavat ändå. Hon smög upp bakom mig och tittade med stora ögon. Jag flyttade mig så hon kunde komma förbi på scenkanten. Hon smög lika tyst förbi. Inte alls som i ursäktande för sin existens, utan att hon inte tog mer plats än så. 
Bowling.
Familjen Wahlgren, Laurin och Eldegrahn intog bowlinghallen när den öppnade för dagen och bjöd på kaos, skrik och en och annan strike faktiskt.
Nyår.
Vem behöver inte en sup till Sound of music? Även jag som nykterist kan förstå... BORING! :)
Nyårsmiddag i fyra bilder.
En bild och en textrad säger mer än.. Ja.
Cluedo! Detta mästarspel! Plockades fram under helgerna och spelades mer än en gång.
Jag bjöd hem Per och testade hans mordgåte-skills. Notera Dolåres i bakgrunden!
Hon vill alltid vara med!
- Jag anklagar Fru Blå, hon mördade med ljusstaken i salongen!
En dag i pulkabacken.
John Mayer - Who says
Återigen dags att lyssna sönder och samman en låt. Klippet är från Ellen DeGeners show. Också en mäktig kvinna. Jag älskar Ellen.
Och John. Den rösten kan sjunga mig till ro anytime. John har testat lite olika stilar, lite beroende på vilka kvinnor han dejtat
(Jennifer Lover Hewitt, Jessica Simpsons, Jennifer Aniston...), men det är som tönt i stickad ren-tröja han gör sig mest rätt.
Du är var du kommer ifrån.
Störd träningsvärk efter att ha börjat utarbeta uppvärmningen till kursen. Varje morgon ska det gymnastiseras! Tror några kommer bli lite chockade av det hårda fysiska arbetet.
Tycker väldigt mycket om att se var människor kommer ifrån. Bilder på föräldrar och barn tillsammans, som vittnar om vart allt har sitt ursprung. Samma blick, likadana leende, en kopia av någons näsa. Det är så häftigt att tänka att det inte alls var självklart att det skulle bli ett jag överhuvudtaget. Att jag vann det där racet i mars-april 1985. Och att jag blev ett resultat av två andra människor. Det är sjukt hur liten chansen var.
Idag blir det pulkaåkning och till kvällen bio med syskonen. Avatar, inte i 3D... Suck. Ibland saknar jag storstaden. Men det är inte särskilt ofta. Klart överlevnadsbart.
Skrev en rad sms med bäste Johan igår, han vet hur han ska få mig att må bra. Ibland undrar man hur man förtjänar så fina människor i sitt liv. Hur skulle livet se ut utan de vänner som alltid står kvar?
Och jag älskar dig för att du strålar som en supernova och lyser upp ett rum bara genom att göra entré. Och trots detta så får du inte människorna omkring dig att blekna utan istället får du dem att skina ännu starkare. Det är en ovanlig gåva. Och jag älskar att du är den enda som skrattar lika högt som jag gör. Att vara nära dig gör mitt hjärta stolt som ett lejon.
Det måste finnas såna dagar.
Dagen bestod mestadels av ett tretimmars möte med fantastiska Malin. Vi har en väldigt häftigt period framför oss. Fyra veckor intensivt med elever. Våra kloka hjärnor möttes, skapade och kom överens idag. Det kommer bli en bra start på det nya året. Jag känner att jag har så mycket att ge nu. Och tillsammans med Malin kan det inte gå fel.
Bilder från http://www.outside-the-box.se/
Darin har Det.
Tillbaka i lägenheten. Firade med att inte sova ensam. Kan tycka att det inte är sådär ljuvligt som alla pratar om. Jag har aldrig gillat att sova ihop. Sova är något man gör ensam. Har mitt behov av egen tid. Jag kanske kommer lära mig att uppskatta det efter hand. Det är mycket som är nytt. Och allt vi har är tid.
Tänker tusen tankar om tvåsamhet. Hur man ger så mycket av sig själv utan att förlora den man är. Vad är anpassa och hur mycket förväntas man förändras? Kompromiss. Ett jävla konstigt ord. Och hur i helvete vet man att det är rätt? Rätt? Vad är det för jävla ord? Alla begreppen känns provocerande. Som om det är ett pussel alla andra kan lägga utom jag.
Planerar lektioner. Har i all förvirring kommit på att jag börjar undervisa på fredag. Fingrarna är iskalla av nervositet, det bådar gott. Det gäller att hålla sig på tårna. Jag har en bra magkänsla. Tittar på klasslistan och ser 19 individer jag redan längtar efter. Känner mig i kreativ toppform, dock inte i fysisk sådan. Längtar tills man får komma igång på Friskis. Svettas och bli stark.