Söndag.
Kristian kom till stan denna söndag. Vi var hungriga och gick till stans enda kinesiska restaurang, Kinarestaurangen. Buffé. Vilken god kontrast till julmaten!
Söta och mätta.
När Kristian släppte av mig blev det sista jag sa - BÖÖÖJG!!
När jag kommit runt bilen och var på väg över vägen vevade Kristian ner rutan och skrek - MAN ÄR INTE BÖJG OM MAN TAR EMOT! Sen burnade han familjebilen och drog iväg. Jag älskar mina vänner.
Söta och mätta.
När Kristian släppte av mig blev det sista jag sa - BÖÖÖJG!!
När jag kommit runt bilen och var på väg över vägen vevade Kristian ner rutan och skrek - MAN ÄR INTE BÖJG OM MAN TAR EMOT! Sen burnade han familjebilen och drog iväg. Jag älskar mina vänner.
Skivan jag fick i julklapp och en spontan utgång.
Jag fick tre skivor i julklapp, två är försenade från Ginza. Emil Jensens nya och Movitz Swing för hyresgästsföreningen. Den skivan jag rent konkret fick på julafton var Veronica Maggios Och vinnaren är... Precis som när jag fick Bo Kaspers 8 så är det sönderlyssning som gäller. Fan vad bra hon är! Stoppa mig väcker något hos mig.
Ooh jag vet var du jobbar o handlar, var du tar bussen o var du gömmer dig
Mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig
Hjärtat brinner, jag springer, stannar när du märker att jag förföljer dig
För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig
Igår var det lördagkväll. Efter en vecka av spridda festligheter kändes det inte riktigt okej att sitta hemma en lördagkväll. Så jag ringde hem till Julia på min nya röda fräsiga kobratelefon och bad henne att följa med ut och se oss om i världen. Hon nappade. Efter ett litet velande om var vi skulle ta vägen hamnade vi på Wallers. Och oj så vuxet det kändes. Jag kände mig lite som ett barn som smitit in i en miljö där jag inte riktigt fick vara. Tupphyllan hängde på barens ena sida, killarna som driver stället med bihang. Grabbarna som äger stället vad jag förstått, är väldigt osvenska på ett befriande sätt. Pratar högt och vitt om bedrifter och slänger sig med begrepp som kanske uppfanns på 30talet men fått en revival och nu låter lite med förhoppningar mot Stureplanshållet. Jag tycker det är roligt med stora fiskar i små pölar. Här på ett begränsat utrymme har de chansen att "vara någon". Det tycker jag är en mentalitet som genomsyrar den här ön. På Gotland får du vara någon. För så jävla många är vi inte. Här, precis som i andra småstäder och mindre orter, kan du vara stjärna.
Efter Wallers gick vi till Munken, med Linnea och hennes mamma som var otroligt danssugen. Det var rätt bra drag på Munken, trängsel på dansgolvet och några man kände igen. Schlagerbaren känns numera omistlig. Varför vill aldrig hockeyMickebögman gå dit in?? En fråga att ställa när han kommer tillbaka på kryckor från S:t Anton. Dansa som en galning, skrika texter som ALLA FLICKOR UTOOM JAAAG och sätta slutposen i Främling, två gånger på 10 minuter.
Ännu en kväll i det som är mitt liv. Nu är det dags för frukost.
Ooh jag vet var du jobbar o handlar, var du tar bussen o var du gömmer dig
Mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig
Hjärtat brinner, jag springer, stannar när du märker att jag förföljer dig
För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig
Igår var det lördagkväll. Efter en vecka av spridda festligheter kändes det inte riktigt okej att sitta hemma en lördagkväll. Så jag ringde hem till Julia på min nya röda fräsiga kobratelefon och bad henne att följa med ut och se oss om i världen. Hon nappade. Efter ett litet velande om var vi skulle ta vägen hamnade vi på Wallers. Och oj så vuxet det kändes. Jag kände mig lite som ett barn som smitit in i en miljö där jag inte riktigt fick vara. Tupphyllan hängde på barens ena sida, killarna som driver stället med bihang. Grabbarna som äger stället vad jag förstått, är väldigt osvenska på ett befriande sätt. Pratar högt och vitt om bedrifter och slänger sig med begrepp som kanske uppfanns på 30talet men fått en revival och nu låter lite med förhoppningar mot Stureplanshållet. Jag tycker det är roligt med stora fiskar i små pölar. Här på ett begränsat utrymme har de chansen att "vara någon". Det tycker jag är en mentalitet som genomsyrar den här ön. På Gotland får du vara någon. För så jävla många är vi inte. Här, precis som i andra småstäder och mindre orter, kan du vara stjärna.
Efter Wallers gick vi till Munken, med Linnea och hennes mamma som var otroligt danssugen. Det var rätt bra drag på Munken, trängsel på dansgolvet och några man kände igen. Schlagerbaren känns numera omistlig. Varför vill aldrig hockeyMickebögman gå dit in?? En fråga att ställa när han kommer tillbaka på kryckor från S:t Anton. Dansa som en galning, skrika texter som ALLA FLICKOR UTOOM JAAAG och sätta slutposen i Främling, två gånger på 10 minuter.
Ännu en kväll i det som är mitt liv. Nu är det dags för frukost.
Om att sakna utbud.
Suck. Jag har så mycket biocheckar nu. Vilket är underbart, för jag tycker om bio. Men Visbys utbud på biografen är kanske inte det mest spektakulära. Snaaart kommer ett biopalats, snaaart...
Så gick en annan dag, Annandagen. Lite julefirande med mommo&muffa, som äntligen vågade sig hit.
Nu väntar dagar av stress, att hinna med att träffa alla som snart försvinner tillbaka till sina riktiga liv.
Julklapp till mor och far. Peruker för att återskapa deras bröllopsfoto 1983.
Mor med nötknäpparen jag gav far. Knäck nöten mellan Margaret Thatchers.. ja.
Per provar sin mankini.
Vaknar sakta men säkert till liv igen, efter kräkkoma och juldagsfest.
Mys med di gamle.
Alla fick testa perukerna.
Så gick en annan dag, Annandagen. Lite julefirande med mommo&muffa, som äntligen vågade sig hit.
Nu väntar dagar av stress, att hinna med att träffa alla som snart försvinner tillbaka till sina riktiga liv.
Julklapp till mor och far. Peruker för att återskapa deras bröllopsfoto 1983.
Mor med nötknäpparen jag gav far. Knäck nöten mellan Margaret Thatchers.. ja.
Per provar sin mankini.
Vaknar sakta men säkert till liv igen, efter kräkkoma och juldagsfest.
Mys med di gamle.
Alla fick testa perukerna.
Det blev en utgång.
Wallers juldagsfest på Wisby Strand. Så. Mycket. Intryck. Must. Put. Down. In. Words.
Jag började med att svälja alvedon med äppelmos som jag gjorde när jag var liten och hade svårt för att svälja tabletter. Sen piffade jag mig lite och tog med mig brorern till Linneas hem. Där vi samlades. Emma. Julia. Maria. Elena. Linnea. Isabel. En galet tjatter ekade i Sjöbergs kök. Min bror får lära sig en del om kvinnor. Linneas syster Matilda kom ner till köket, i sin nya tyska stil som hon inte själv känner att hon anammat. Jag kallade henne för Helga efter hennes veckor i Berlin.
Det fanns en del att prata om. Uppdateringar - sånt man inte får veta på facebook, sånt som måste korrigeras från facebook och för de som inte lever genom facebook. Mot slutet av den kärleksfulla och högljudda sittningen brast Maria ut i ett: NEJ, nu är det dags! Nu ska vi gissa vem som gifter sig först och vem som skaffar barn först! Så alla fick gissa och vi har dokumenterat allas chansningar, dokumentet vilar hos en oberoende källa - min bror. Så får vi se. Jag kan säga att jag vann en av omröstningarna. Vilken, det får ni gissa!
Min far körde ner till Wisby Strand i två omgångar, jag och min bror i första. I kön brölades det på gotländska. Jag slogs av tanken att jag är rätt nöjd att få vara hemvändare till just Gotland. För tänk att stå i hemvändarkö till krogen i tillexempel Örebro? Eller Falun? Lyssna på fyllesnack på gnällbältesdialekt eller Gundemål? Jag är glad för den brölande gotländskan!
Väl inne på Wisby Strand... Ja... Jag träffade en kompis som sa precis det rätta: Det känns som en Sävefest. (Gymnasiefest på ön, för de fastlänningar som läser detta) För visst kändes det lite så, det var samma människor, samma manér, samma sociala koder men i nya kläder. Men ändå kände jag en viss mognad. Det fanns inget, för min del, kramande för kramandets skull. De som jag kramade ville jag krama och det kändes som om de ville krama mig med. Ingen yta, utan mer en innerlighet. Det kanske har mer med mig att göra än själva tillställningen, för visst skulle jag kunna slå på cynisk-mode och gå lös på juldagshetsen som sådan. Snygg snygg, karriär karriär, jag har blivit smaaal! Men jag vill inte slå på cyniska knappen utan mer skriva om den innerliga glädje jag kände. Att möta människor man trodde man hade glömt, se Julia i all sin vackra frihet stråla som en julestjärna på dansgolvet med glittrande ögon och ett stort leende (glansartad blick från mig, som inte berodde på alkohol utan små tårar av glädje) och en enorm panoramautsikt över det mörka och magiska hav som omsluter den här fantastiska ön.
Kan man vara annat än lycklig, även fast ljudet var sanslöst högt och rundgång sjöng oproffsigt sin klagan ett flertal gånger och att fulla människor inte har kontroll över balans eller hårda fötter... Eller att det fanns oavslutade kapitel i mitt liv som vandrade omkring som osaliga själar i salen. Jag måste lära mig att skriva peroratio, avslut. Jag kan inte leva mitt liv på gamla historier som upprepar sig. Mitt exclamatio lyder: PERORATIO!
Kort sagt, jag tror den här festen har potential. Låt det smälla igen om ett år. Jag hade trevligt och orkade mer än jag nånsin trodde.
Nu lyssnar mamma på sin nya Il Divoskiva och jag har lätt till tårar. Det är mycket.. som är fint. Som Micke Nyqvists karaktär säger i Så som i himmelen. Det är mycket.. som är fint.
[ Så fort jag såg dig där önskade jag förtvivlat att dj:n inte skulle byta till en såndär låt.
För då hade jag varit förlorad. ]
Jag började med att svälja alvedon med äppelmos som jag gjorde när jag var liten och hade svårt för att svälja tabletter. Sen piffade jag mig lite och tog med mig brorern till Linneas hem. Där vi samlades. Emma. Julia. Maria. Elena. Linnea. Isabel. En galet tjatter ekade i Sjöbergs kök. Min bror får lära sig en del om kvinnor. Linneas syster Matilda kom ner till köket, i sin nya tyska stil som hon inte själv känner att hon anammat. Jag kallade henne för Helga efter hennes veckor i Berlin.
Det fanns en del att prata om. Uppdateringar - sånt man inte får veta på facebook, sånt som måste korrigeras från facebook och för de som inte lever genom facebook. Mot slutet av den kärleksfulla och högljudda sittningen brast Maria ut i ett: NEJ, nu är det dags! Nu ska vi gissa vem som gifter sig först och vem som skaffar barn först! Så alla fick gissa och vi har dokumenterat allas chansningar, dokumentet vilar hos en oberoende källa - min bror. Så får vi se. Jag kan säga att jag vann en av omröstningarna. Vilken, det får ni gissa!
Min far körde ner till Wisby Strand i två omgångar, jag och min bror i första. I kön brölades det på gotländska. Jag slogs av tanken att jag är rätt nöjd att få vara hemvändare till just Gotland. För tänk att stå i hemvändarkö till krogen i tillexempel Örebro? Eller Falun? Lyssna på fyllesnack på gnällbältesdialekt eller Gundemål? Jag är glad för den brölande gotländskan!
Väl inne på Wisby Strand... Ja... Jag träffade en kompis som sa precis det rätta: Det känns som en Sävefest. (Gymnasiefest på ön, för de fastlänningar som läser detta) För visst kändes det lite så, det var samma människor, samma manér, samma sociala koder men i nya kläder. Men ändå kände jag en viss mognad. Det fanns inget, för min del, kramande för kramandets skull. De som jag kramade ville jag krama och det kändes som om de ville krama mig med. Ingen yta, utan mer en innerlighet. Det kanske har mer med mig att göra än själva tillställningen, för visst skulle jag kunna slå på cynisk-mode och gå lös på juldagshetsen som sådan. Snygg snygg, karriär karriär, jag har blivit smaaal! Men jag vill inte slå på cyniska knappen utan mer skriva om den innerliga glädje jag kände. Att möta människor man trodde man hade glömt, se Julia i all sin vackra frihet stråla som en julestjärna på dansgolvet med glittrande ögon och ett stort leende (glansartad blick från mig, som inte berodde på alkohol utan små tårar av glädje) och en enorm panoramautsikt över det mörka och magiska hav som omsluter den här fantastiska ön.
Kan man vara annat än lycklig, även fast ljudet var sanslöst högt och rundgång sjöng oproffsigt sin klagan ett flertal gånger och att fulla människor inte har kontroll över balans eller hårda fötter... Eller att det fanns oavslutade kapitel i mitt liv som vandrade omkring som osaliga själar i salen. Jag måste lära mig att skriva peroratio, avslut. Jag kan inte leva mitt liv på gamla historier som upprepar sig. Mitt exclamatio lyder: PERORATIO!
Kort sagt, jag tror den här festen har potential. Låt det smälla igen om ett år. Jag hade trevligt och orkade mer än jag nånsin trodde.
Nu lyssnar mamma på sin nya Il Divoskiva och jag har lätt till tårar. Det är mycket.. som är fint. Som Micke Nyqvists karaktär säger i Så som i himmelen. Det är mycket.. som är fint.
[ Så fort jag såg dig där önskade jag förtvivlat att dj:n inte skulle byta till en såndär låt.
För då hade jag varit förlorad. ]
Om att kräkas ett dygn.
Någon slags kräksjuka slog ner mig 23:e december. Var det något jag åt? Var det någon jag träffade? Ingen vet. Mardrömsdygn, julafton modell annorlunda. Mommo&moffa vågade sig inte hit för att dom är gamla och inte vill bli sjuka. Jag kände lite att jag var Grinchen som stal julen. Men det blev en lugn och fin dag, med mycket tv och sova. Dock inte så mycket mat, vilket gjorde matglada mig lite deprimerad så jag fick gråta ur mig en skvätt till Kan du vissla Johanna? som kanske är den finaste filmen jag vet. Paketöppning, min bror blev glad för sin Borat Mankini - dock tog han inte på sig den direkt vilket jag hoppades på. Mamma och pappa blev glada för perukerna, i ett försök att göra en rekonstruktion på deras bröllop 1983. Och jag fick biljett till Bo Kaspers på Wisby Strand i mars, fjärde raden, längtar redan. Och mycket, mycket mer...
Jaha. Ikväll är det juldagshallaballoo på Wisby Strand. Kleerup ska spela och "alla ska dit". Jag och bror har köpt biljett och förfesten är lovad åt tjejgänget. Hur ska kroppen orka? Jag som sett fram emot det här. Smittar gör jag inte längre, och inte heller spyr. Det som är tungt är kroppens återgång till det normala, äta och få energi. Dricka mycket vatten och vila. Den som lever får se.
God Jul.
Jaha. Ikväll är det juldagshallaballoo på Wisby Strand. Kleerup ska spela och "alla ska dit". Jag och bror har köpt biljett och förfesten är lovad åt tjejgänget. Hur ska kroppen orka? Jag som sett fram emot det här. Smittar gör jag inte längre, och inte heller spyr. Det som är tungt är kroppens återgång till det normala, äta och få energi. Dricka mycket vatten och vila. Den som lever får se.
God Jul.
Varför föddes jag 1985?
Lyssnade runt på lite jullåtar på youtube och fastnade i Live Aid 1985. Det hade varit lite fräckt att åtminstone vara född då eller ännu häftigare, varit med på konserten. På alla klippen verkar det så spontant, att det var ett stort musikaliskt kompisgäng som samlades och drog av några låtar på Wembley, bara sådär, och några stycken gick dit för att lyssna.
Jag blir så känslosam när jag hör Phil Collins röst. Den gamle trummisen har en röst som jag blir helt tagen av. Han har gjort rätt bra låtar. http://www.youtube.com/watch?v=-OiV_5kEt6A - En man, ett piano.
Nu börjar vännerna komma hem. Jag ser båten från mitt fönster. Välkomna hit. Nu ska det kramas.
Den enda som fattas är min syster. Det var länge sen vi firade jul med henne.
Jag blir så känslosam när jag hör Phil Collins röst. Den gamle trummisen har en röst som jag blir helt tagen av. Han har gjort rätt bra låtar. http://www.youtube.com/watch?v=-OiV_5kEt6A - En man, ett piano.
Nu börjar vännerna komma hem. Jag ser båten från mitt fönster. Välkomna hit. Nu ska det kramas.
Den enda som fattas är min syster. Det var länge sen vi firade jul med henne.
En julavslutning.
Donnergymnasiet bjöd eleverna på sedvanlig session i kyrkan och lärarspex. En mysig dag med väl valda ord och kärlek, dålig humor och fula kläder. Som final på spexet drog Björn av Oh helga natt med lärarkåren som kör. Oh helga Björn. I Körslagets sammetskåpor och inga hämningar, vare sig röstmässigt eller i agerande. Vi spädde på ryktet om Donnergymnasiet som sekt när lärare föll ihop av Björndyrkan och skrek AMEN!!
Julgransklänningen blev "dagens outfit". Jag tränar på såna poser jag sett på internet.
Det här är hockeyMickebögman som jag pratat så gott om!
Min hockeybror, kroggentleman och bollplank.
Micke Öhman, när jag vill vara mig själv för en stund.
Vi bjöd musikteatereleverna på ett litet svar på Kontur. Genom ett dansant nummer från musikalen.
Jag är blå och har samma frisyr som min mamma när hon gifte sig med min pappa.
Vi har fyra Micke i personalen. De bildade Mike and the Microwaves.
Ja. Jag är lite lätt sugen på ett krull of my own! På riktigt!
Vad tror ni? :)
Och såklart finns Kontorsbidraget på youtube! Och vad jag kämpar med min peruk!
http://www.youtube.com/watch?v=a-RP1gHrE7U
Jag hoppas mina elever kände den kärlek vi försökte ge dom.
Julgransklänningen blev "dagens outfit". Jag tränar på såna poser jag sett på internet.
Det här är hockeyMickebögman som jag pratat så gott om!
Min hockeybror, kroggentleman och bollplank.
Micke Öhman, när jag vill vara mig själv för en stund.
Vi bjöd musikteatereleverna på ett litet svar på Kontur. Genom ett dansant nummer från musikalen.
Jag är blå och har samma frisyr som min mamma när hon gifte sig med min pappa.
Vi har fyra Micke i personalen. De bildade Mike and the Microwaves.
Ja. Jag är lite lätt sugen på ett krull of my own! På riktigt!
Vad tror ni? :)
Och såklart finns Kontorsbidraget på youtube! Och vad jag kämpar med min peruk!
http://www.youtube.com/watch?v=a-RP1gHrE7U
Jag hoppas mina elever kände den kärlek vi försökte ge dom.
Inte okej!
Jag var på aerobics på Friskis ikväll (utan vare sig Julia eller Amanda, buääh) och jag körde slut på mig själv. Det är så skönt att pressa sig själv to the limit. Mitt i ett block, som det kallas, kände jag en doft av.. Ja. Gissa nu. Svett? Ja. Tandkräm? Nej. Rosor? Nej. Någon luktade så jävla mycket cocos! Visst, litegrann kan det lukta gott, men överdriven konsumtion i kombination med svett ÄR INTE OKEJ! Gå inte på träningspass insmord i cocos!!! Och om du inte kan hålla dig, stå långt ifrån mig. Jag blev så distraherad av doften att jag tabbade mig flera gånger. Det är inte okej!
Att identifiera sig med Ugly Betty.
I kvällens avsnitt kände jag verkligen med Betty. När hon var glad var jag glad, när hon var ledsen var jag ledsen. Jag kanske är Betty. Det är ett mycket snyggt namn, kanske något för min evenutellaframtidaintepåtänkta dotter? Fast jag har ju reserverat ett annat namn, jag hoppas min eventuellaframtidaintepåtänktadotter kommer passa som handen i handsken med det namnet. För det är så snyggt! Hårda konsonanter, I like!
Dumpad via sms. Mitt under mina föräldrars körkonsert. Hurra! Länge leve utvecklingen!
Nej, men jag förstår. Hitta din egen stabilitet först, then we can talk. Vi ses år 2010 då.. ;)
Det var väldigt mysigt att lyssna på mor och fars konsert. Precis som förra året infann sig känslan av att jag var föräldern, som dokumenterade och mamma, vinkade INTE denna gång, nöjde sig med att grimasera en del mot mig. Skön repertoar med skönt mellansnack. Jag fick hålla mig från att klämma i jag med!
Här är en låt till Julia, jag fick en känsla att du gillar den?
http://www.youtube.com/watch?v=DowvJ6h1WnM
Dumpad via sms. Mitt under mina föräldrars körkonsert. Hurra! Länge leve utvecklingen!
Nej, men jag förstår. Hitta din egen stabilitet först, then we can talk. Vi ses år 2010 då.. ;)
Det var väldigt mysigt att lyssna på mor och fars konsert. Precis som förra året infann sig känslan av att jag var föräldern, som dokumenterade och mamma, vinkade INTE denna gång, nöjde sig med att grimasera en del mot mig. Skön repertoar med skönt mellansnack. Jag fick hålla mig från att klämma i jag med!
Här är en låt till Julia, jag fick en känsla att du gillar den?
http://www.youtube.com/watch?v=DowvJ6h1WnM
Jag har gjort rätt störda saker.
När jag gick i trean på gymnasiet gjorde jag ett projekterbete som resulterade i en föreställning som heter Kanal Superstar. Jag tror inte min humor har förändrats så mycket sen dess. Hittade bilder från när vi åkte till IOGT-NTOs sommarfestival 2004 och spelade, med två man kort och på en liten upphöjning från marken. Skrattar bara jag tittar på bilderna. En sketch gick ut på att Musse Pigg höll en talkshow där har bjudit in karaktärer från Kalle Ankas jul för att "prata ut". Min bror gjorde en fantastiskt full Arne Weise, jag fick hoppa in som en djupt sömnstörd och deprimerad Prins John, Fanny fick slänga på sig gul peruk och klänning(?) för att vi saknade Musse Piggoutfiten, Jasmine som konstant muckande Kalle Anka, Lina som en narkoleptisk Jultomten och Rebecca kom in som den där jobbiga fågeln ni vet. Sista repliken ljöd: NEJ ARNE, TÄND INTE LJUSET!!! Såhär såg det ut när det begav sig.
Ingen jenkare kan stå emot en comeback.
Om det är något USA gillar så är det när en stjärna faller, går berserk och kommer tillbaka, snyggare och bättre än någonsin. Är det kanske det som är The American Dream?
Britney har släppt en ny singel.
http://www.youtube.com/watch?v=1zeR3NSYcHk
Circus är en effektiv dänga, som vanligt. Och jag älskar henne vad hon än gör. Villkorslös kärlek!
Jag undrar bara hur många gånger hon ska falla och komma tillbaka...?
Julen nalkas. Ifall ni inte märkt det. Varje dag när jag tittar på julkalendern blir jag förvånad över dagens datum. Va? Redan? Nästan klar med julklapparna.
Britney har släppt en ny singel.
http://www.youtube.com/watch?v=1zeR3NSYcHk
Circus är en effektiv dänga, som vanligt. Och jag älskar henne vad hon än gör. Villkorslös kärlek!
Jag undrar bara hur många gånger hon ska falla och komma tillbaka...?
Julen nalkas. Ifall ni inte märkt det. Varje dag när jag tittar på julkalendern blir jag förvånad över dagens datum. Va? Redan? Nästan klar med julklapparna.
Att känna stort.
Min kanske bästa och värsta egenskap är min tillgång och kontakt med känslor. Mina känslor inför de andra människorna i det här livet. Jag borde bry mig mer om mig själv och inte lägga ner hela mig så mycket i andra människor. Ensam är stark heter det och just nu är jag så trött. Trött på att ge av mig själv. Trött på mina stora känslor.
Trött på mitt stora ego. Egot som byggts av åratal av "Du är så speciell", "Ida är något alldeles särskilt, hon skiljer sig från mängden" och "Du kommer förändra världen". Ett ego jag inte orkar bära. Alla är väl för fan unika. Och jag hatar att inte vara någon. Så är det ju. Det där egot kommer jag få fortsätta bära.
Trött på mitt stora ego. Egot som byggts av åratal av "Du är så speciell", "Ida är något alldeles särskilt, hon skiljer sig från mängden" och "Du kommer förändra världen". Ett ego jag inte orkar bära. Alla är väl för fan unika. Och jag hatar att inte vara någon. Så är det ju. Det där egot kommer jag få fortsätta bära.
Jag vill bara känna känslan av att jag är vald.
Nu är det slutsnackat om denna sörja. Jag blir ju alltid dramaqueen efter klockan 22.. :)
Söndagen har haft tre highlights. Besök av Julia och Elena. Dansrep med musikalen. Emil Jensenkonsert. Jag vill gifta mig med Emil Jensen. Då skulle allt vara så mycket enklare.
Nu är det slutsnackat om denna sörja. Jag blir ju alltid dramaqueen efter klockan 22.. :)
Söndagen har haft tre highlights. Besök av Julia och Elena. Dansrep med musikalen. Emil Jensenkonsert. Jag vill gifta mig med Emil Jensen. Då skulle allt vara så mycket enklare.
Mina vackra vänner Julia och Elena i vacker decembersol.
Mina elever.
Om man faktiskt rent fysiskt kunde spricka, sprängas, gå sönder av stolthet och glädje skulle jag explodera på grund av mina elever idag. Jäävlaar vad det blev åka av!! Jag är så stolt, stolt, stolt och nu ska jag gå till sängs och lipa för att dom är så jävla fina! Happy friday!
Symptom på snartärdetdags.
Oregelbunden hjärtklappning, svettningar, skakigt rörelseschema.... Man skulle kunna tro att det är en panikångestattack på gång, men det är bara precis som vanligt. När det vankas föreställning. Och är det värt det? Dålig sömn i flera nätter, ständig tankeversamhet - stänga av omvärlden, jobba mer än de där 50% man egentligen har...
Imorgon fredag spelar mina elever Kontur - en kontorsmusikal . Premiär kl 13 för skolan och sista föreställningen kl 18:45 för föräldrar, kompisar och Klintehamn. Och jag vet att det kommer vara värt precis allt.
Imorgon fredag spelar mina elever Kontur - en kontorsmusikal . Premiär kl 13 för skolan och sista föreställningen kl 18:45 för föräldrar, kompisar och Klintehamn. Och jag vet att det kommer vara värt precis allt.
Och så fanns det bilder från ett kalas.
Nu är jag hemma hos mina föräldrar och ska hämta lite teaterkläder. Mina föräldrar tycker säkert det är lagom roligt att jag har ett lager kvar här.
Då passar jag på att visa några foton från min mammas kamera från Stina och Matildas kalas.
Födelsedagsbarnet var sjukt sockerkickad. Och så fick hon en galet läskig katt också.
Den rörde sig och jamade. Äckligt verklighetstrogen.
Oskar och jag levde lite i symbios denna dag. Men spyan, den fick den ömma modern på sin klänning.
Haley tränade på hysteriska fotominer.
Magnus åkte på stryk i snön av Herman och Harry.
På bild två bad jag småsorkarna att kasta på Magnus, varav tjutet "NAJ, int på BOLLA!"
Kusinerna och lektanten.
Då passar jag på att visa några foton från min mammas kamera från Stina och Matildas kalas.
Födelsedagsbarnet var sjukt sockerkickad. Och så fick hon en galet läskig katt också.
Den rörde sig och jamade. Äckligt verklighetstrogen.
Oskar och jag levde lite i symbios denna dag. Men spyan, den fick den ömma modern på sin klänning.
Haley tränade på hysteriska fotominer.
Magnus åkte på stryk i snön av Herman och Harry.
På bild två bad jag småsorkarna att kasta på Magnus, varav tjutet "NAJ, int på BOLLA!"
Kusinerna och lektanten.
Avd. En seriös kollega spexar till det.
Käraste hockeyMickeBögman ville spexa till det för sina mentorselever och funderade länge och väl på hur detta skulle gå till. Vad har en tråkindiepopshockeykille som undervisar i gråzonsämnena att erbjuda? Han hittade en tigerdräkt i estetlärarrummet. Resten är, som man brukar säga, historia.
Kalas och kalasutgång. Och nåra som var lite kalas.
Istället för att gå på Klubb Kaka på fredagkvällen stannade jag hemma och bakade kakor. Enligt mamma är eldprovet att baka sin första sockerkaka. Så sa hon att den första sockerkakan i regel blir misslyckad. Jag lyckades med både första och andra, plus frostingen ovanpå och hallongrottorna och marängdajmhallontårtan. Så var det lördag och gästerna kom. Mamma och pappa, Amanda, familjen Scheller, Micke&Madde, Julia och Isabel. Fler än så får jag nog inte plats med. Det var en mycket mysig tillställning med centrum kring min soffa i mitt 70talsflirtiga vardagsrum. Och mina bakverk gick att äta.
På kvällen fick jag en förfrågan från hockeyMickeBögmans helgsbesökare hockeyMicke (ni förstår att det är som upplagt för förvirring) att följa med dessa nobla herrar till Munken. Sagt och gjort, mot Munken! Hade en lagom trevlig kväll med Micke och Micke. Munken var inte trist men samtidigt ingen större hit denna kväll. En lagom-kväll i mellanmjölkslandet. Jag blev lagom skenfull, dansade mycket och skrattade åt herrarna som skrattade dom med. Speciellt när Micke blev arg på garderobskön runt 02:14 och utbrast på någon dialekt jag inte visste fanns "Det är bara en massa jävla böönder som står i kön- BÖÖÖNDEEER!" Jag såg min barndomsvän och gamla granne Elin stå längst fram i kön och gav henne Mickes garderobslapp, så fick vi hans jacka på nolltid. Smidigt. Fulla karlar reder sig själva? I don't think so.
Idag var det julbord med IOGTs styrelser och kommittéer. Jag älskar nykterhetsrörelsen. Där finns många fantastiska människor. Hade en mycket skrynklig bordsdam som jag verkligen uppskattade. Sen spelade vi lite Wii. Jag var rätt bra på tennis, men mindre bra på bowling. På några bilder kan man se att jag fick en liten kyss på dansgolvet igår, och då menar jag inte en kyss som i fin, trevlig puss på munnen utan en liten smäll och min läpp sprack litegrann. Inget farligt, men jag vill inte att folk ska tro att det är något annat obehagligt munsår! :)
Viggo är missnöjd. Björn och Martin mumsar. Ove och Astrid var där.
Jag gjorde egna örhängen av bordsdekorationen. Sen blev det Wiiiiiii!
Ibland kan man börja lipa lite lätt.
Idag fyller min fina vän Ida år. Hon är underbar. Har säkert skrivit om henne 500ggr här på min ärofyllda blogg. Hon är värd allt gott i hela världen. För hon är PURE AND GOOD. Hon är vännen ALLA borde få ha i sina liv (är dock glad att hon inte är vän med fler än hon är vänner med, för med enkel mattematik så skulle de ju innebära att dåaldrig skulle ha tid att träffa mig....EGO!!!) Jag önskar denna ängel allt hon vill ha! Grattis Ida!
Min vän Julias ord. Jag är glad att hon är hemma nu.
Idag bakar jag. Ni läste rätt. Dock är inte resultatet klart, så hoppas inte för mycket att mitt hushållshandikapp har gett upp. Hallongrottor, sockerkaka med frosting och min specialare - marängdajmhallontårtan. Jag ska ha kalas förstår ni. Hoppas jag lyckats bjuda alla som jag vill ha här.
Fick Bo Kaspers nya skiva i present. Lovande efter första lyssningen, äntligen har dom hittat tillbaka. Fantastiska män det där. Med ett fantastiskt sound.
Min vän Julias ord. Jag är glad att hon är hemma nu.
Idag bakar jag. Ni läste rätt. Dock är inte resultatet klart, så hoppas inte för mycket att mitt hushållshandikapp har gett upp. Hallongrottor, sockerkaka med frosting och min specialare - marängdajmhallontårtan. Jag ska ha kalas förstår ni. Hoppas jag lyckats bjuda alla som jag vill ha här.
Fick Bo Kaspers nya skiva i present. Lovande efter första lyssningen, äntligen har dom hittat tillbaka. Fantastiska män det där. Med ett fantastiskt sound.
Det 24:e året har börjat... snart.
Jag har ännu inte fötts. Om man ska tänka så. Jag föddes nånstans kring 23:40 den 4:e december 1985.
Jag har levt i 8401 dagar.
Tack alla som hört av sig. Jag har tydligen berört många människor. Det är därför jag har 636 facebookkompisar.
Idag är den första dagen på resten av mitt liv. Eller heter det Första dagen i resten av mitt liv? Eller Första dagen av resten av mitt liv? Per? Micke Bögman? A little ni-som-brukar-vara-de-första-att-märka-ord-help, please?
Jag har levt i 8401 dagar.
Tack alla som hört av sig. Jag har tydligen berört många människor. Det är därför jag har 636 facebookkompisar.
Idag är den första dagen på resten av mitt liv. Eller heter det Första dagen i resten av mitt liv? Eller Första dagen av resten av mitt liv? Per? Micke Bögman? A little ni-som-brukar-vara-de-första-att-märka-ord-help, please?
Lämna 22.
Idag lämnar jag det omogna 22 för det fylligare, ansvarstagande och snyggare 23. Jag går aldrig oberörd på min födelsedag. Känslorna finns där varje år. Jag hoppas det alltid kommer få vara så.
Sms trillar in, på facebook hälsar vänner och bekanta grattis på min dag.
Då går jag och tvättar.
Sms trillar in, på facebook hälsar vänner och bekanta grattis på min dag.
Då går jag och tvättar.
Att påminnas om en gammal goding.
Julia lockade med mig på Friskis med ett "det blir ju ditt sista pass som 22åring!". Kunde jag motstå? Aerobics. Efter en heldag dans med elever. Lite trött i mucklerna nu. Efter passet lyssnade jag på musiken som spelades inne i Säve lilla. En grupp gymnaster tränade och den här låten spelades bland en massa onehitwonders: http://www.youtube.com/watch?v=GLt_g3W57gs - kommer ni ihåg? Det är en väldigt käck låt, precis som jag. Om jag var en låt... Men är inte textraden "I'll show you mine if you show me yours" en aningen suspekt?!
Känns lite vemodigt att vakna ensam imorgon. På min födelsedag. Hade varit fint att vakna till en kram och en sång. Även fast takt och ton påstås saknas.. :) Men idag gick en av mina önskningar i uppfyllelse - jag fick en Ja må hon leva i bassymfoni! I matsalen tog Micke P ton och en domedagsklingande hyllning till min födelse fyllde ljudutrymmet. Jag fick glädjefnatt. Det glädjefnattet höll i sig resten av dagen och jag fick se ett skitbra genomdrag av mina elever. Dom imponerar på mig varje gång vi möts! Sanslöst! Ni måste komma och titta på dom, fredag 12/12 kl 18:45 på Rondo! 20 kronor och ni får uppleva vår fantastiska skapelse!
Min sista kväll som 22 år. Hepp. Så ska jag minnas den - 90talsromantik, träningsvärk och ensamhet. Undrar vad mitt 23:e år har att erbjuda, förverkliga, möjliggöra, synliggöra, problematisera, älska...?
Känns lite vemodigt att vakna ensam imorgon. På min födelsedag. Hade varit fint att vakna till en kram och en sång. Även fast takt och ton påstås saknas.. :) Men idag gick en av mina önskningar i uppfyllelse - jag fick en Ja må hon leva i bassymfoni! I matsalen tog Micke P ton och en domedagsklingande hyllning till min födelse fyllde ljudutrymmet. Jag fick glädjefnatt. Det glädjefnattet höll i sig resten av dagen och jag fick se ett skitbra genomdrag av mina elever. Dom imponerar på mig varje gång vi möts! Sanslöst! Ni måste komma och titta på dom, fredag 12/12 kl 18:45 på Rondo! 20 kronor och ni får uppleva vår fantastiska skapelse!
Min sista kväll som 22 år. Hepp. Så ska jag minnas den - 90talsromantik, träningsvärk och ensamhet. Undrar vad mitt 23:e år har att erbjuda, förverkliga, möjliggöra, synliggöra, problematisera, älska...?
Tisdag.
Det tråkigaste med att fylla år och jobba halvtid är att jag inte kommer vara på skolan på torsdag. Och en av höjdpunkterna med att fylla år som anställd på Donnergymnasiet är att bli sjungen för av kollegorna på morgonmötet. Micke P tar baston och hela Ja må hon leva går i någon slags domedagsstämning. Jag är uppriktigt ledsen över att missa det! Hoppas jag får jobba på fredagar nästa år, om jag nu får jobba kvar nästa år. Jävla minskande elevkullar! Gotlänningar, make babies för framtiden! Jenny, check. Annah, check. Markus, Magnus, Matilda, check. Tack för att ni tänker på oss i skolvärlden! :)
Ska man ha nåt kalas kanske? Det vore väl lite mysigt att bjuda hem folk och fä hit till mitt penthouse. Då var det bara det här med att städa...
Ska man ha nåt kalas kanske? Det vore väl lite mysigt att bjuda hem folk och fä hit till mitt penthouse. Då var det bara det här med att städa...
Om att fylla år.
JAG FYLLER ÅR PÅ TORSDAG!!!
Och snart är det jul. Jul. Jul. Strålande jul.
Mina elever är fantastiska och livet är snällt mot mig i alla avseenden.
Ett inlägg behöver inte ta lång tid att skriva. Det här räcker för nu. Jag är trött, men glad.
Och snart är det jul. Jul. Jul. Strålande jul.
Mina elever är fantastiska och livet är snällt mot mig i alla avseenden.
Ett inlägg behöver inte ta lång tid att skriva. Det här räcker för nu. Jag är trött, men glad.