raukan

Ibland undrar jag om jag inte är rätt känslokall. Jag kan konsten att stänga av känslor när det behövs. Som en skådespelerska ska göra. Men det resulterar i att jag sårar människor.
För att överleva själv måste jag hålla mig kall i kärleken numera. Jag är rätt bra på det.

Och han den söta och rara med vackert lockigt hår, jag vet inte, om det bara är någon jag vill ödsla tid på, för kärlekens skull? Kär i kärleken, känns det igen? Ett objekt, som jag uttrycker det, att sätta på en piedestal och hylla. Alltid samma visa. Denna beständiga kärlek att ge, det är bara objekten som skiftar.

Jag funderar på om jag har varit kär på riktigt någon gång. Jag tror det. Men det var länge sen.
Kär i kärleken. Den som kom på denna fras borde ha ett pris av något slag. C'est moi in a nutshell.

Eurovision Song Contest firade 50 år ikväll med en gala från Copenhagen. Jag satt i Hiltons tvrum och var lyrisk. Alla skrattade åt mig för jag satt i soffan, på soffkanten, stod upp i soffan och skrek, hyllade, kom med långasökta anekdoter, buade, sjöng och satt still i total lycka och mimade med när Carola sjöng Främling. Det var full aktivitet och närvaro på mig. Nu har mina grannar sett mitt riktiga jag. Moahaha.


[ Jag skulle kunna ge dig världen. Du skulle kunna vara prinsen. Om du bara log mot mig en gång till. ]