raukan

Uääääh. Den här partyhelgen skulle bli fantastisk! Jag skulle på Petter på V-dala nation i fredags och skaka rumpan - Såklart! Men det blev inte så. Jag följde med Henrich och hans korridoarare till ÖG för att skaka rumpan på klubb KNAS. När vi kom dit var det allsköns lång kö. Vakten skrek "Okej, vi släpper in 30 till sen kör vi En in en ut!". Kört med andra ord. Gruppen velade (det värsta jag vet med att gå ut i grupp, och speciellt när de är dragna - MAN KOMMER INGENSTANS!!!) och till slut segade vi bort till Kalmars. Där satt vi och värmde oss tills det stängde.
Lördagens dagliga eskapad var i alla fall en av helgens stora behållning. Jag åkte till Stockholm och träffade Maria och Caroline från gycklargruppen LEeR. Vi åt lunch och jag berättade hela manus, förutom slutet som inte är klart. Det är alltid lika svårt att förmedla sin bild bara i ord, dom fick inte riktigt en helhetsbild men dom blev nyfikna och verkade intresserade. Jag tror verkligen det här kan bli något stort. Men framförallt magisk.
På lördagskvällen gick jag till Snerkes för att se på Andreas och Hornboskapen som hade temakvällen I Afton Tanz, en bayersk afton. Inte riktigt min grej. Helgens andra stora besvikelse. Hinka öl och bröla på tyska är inte min kopp the. Speciellt inte när man inte känner en käft eller det inte finns någon som helst sittplats vid något av borden. Som kaka på såret kom det fram en smått berusad kille till mig när jag stog och observerade spektaklet med en Pepsi i handen och attackerade mig med ett: "Varför står du här och är så jävla tråkig??" Okej, jag var trött, lite ledsen och skulle snart gå hem, skulle bara lyssna på bandet en sista gång. Dålig tajming av killen.
- Jag ska bara titta på bandet och sen gå hem...
- AAAAh, men varför står du här?? Har du betalat inträde bara för att stå här OCH VA TRÅKIG??
Det jag mest funderar över idag är hur kan kunde bli så provocerad av att jag stog rakt upp och ner i dörren och tittade på bandet.
- Jag har inte betalat inträde?
Då gick han. Han bara slängde med händerna som ett "äh, skit i det". Jag var trött och låg och blev skitledsen. Det var nog första gången som någon markerat att jag var "tråkig nykterist". Första gången som någon blev så otroligt provocerad av att jag inte ville vara en del av gemenskapen, utan att jag var nöjd att stå där med min Pepsi och le åt Andreas i tyrolerkostym.  Jag undrar verkligen hur han tänkte och varför han valde att konfrontera mig.

Söndag då. Tramsesrep! Denna gång med knäskydd! Jag fick dö 3 gånger och det kändes bra. Med knäskydd. Sedan skulle vi repa en massscen, och huxflux fick jag repliker. ÖÖH. Jag som hade tänkt glassa mig genom spexet utan att behöva ha mygga (jag hatar mygga, krångligt, bökigt och burkigt ljud men fan så nödvändigt på Uppsala Konsert&Kongress!) men tji fick jag. Jag är numera inte vilken nubier som helst, jag är nubier 3.

Lilla Stina fyllde 1år igår. Hon kan stå upp själv nu. Lillskiten. Jag längtar hem!!

Förövrigt är Labyrint något av det bästa som hänt svensk television, något av det bästa som hänt Sverige faktiskt. Stilskapande! Banbrytande! Per Morberg! Men svenska folket tittar inte på det. Så det plockades bort från sändningstiden 21 till 22:35 på torsdagar.  Det, mina vänner, är skam på torra land.