Händelserika dagar i det som är mitt liv.

Wallawallabingbong. Måndagen lekte jag i flera timmar med Kristian och Henrich. Vi lekte bland annat ute i en lekpark, där vi hade Idol fast med rutschkaneåkning som konstform istället. Vi turades om att åka och vara jury. Jag skrattade så jag fick kramp hela kvällen. Så spelade vi en en massa suspekta filmer, bland annat E-type? och Long live life, slutar alltid i fosterställning. 

Tisdagen hade vi grupprbete i skolan så min grupp fick komma hem till mig och sitta några timmar med vår uppgift. På kvällen färgade Mi håret på mig efter att vi hade varit på streetdansen. Efteråt fick jag fika med henne och Robert och snacka av mig så mycket skit att det var befriande!

Onsdag. What a day! Åkte till Stockholm och åt lunch med Andrea. 10 år sen sist. Spännande! När jag såg henne kändes det inte så konstigt som man kan tro. Vi snackade loss och åt vegbuffén på Hermans (underbar mat!!) med vy över vackraste Stockholm. I love Stockholm i klart solsken!! Det känns i magen och allt. Kärlek liksom. Vi pratade om allt möjligt, om våra syskon, unga kompisar som skaffar barn, framtiden och lite dåtid. Vi kanske ska ses snart igen och bada på Fyrishov.
Efter den fina lunchen med Andrea tog jag mig till studion där fotograferingen skulle äga rum. Jag letade mig ner i en källarlokal och var lite för tidig. Där nere träffade jag fotografen och sminkösen. Hälsa hälsa, ta i hand. "Är det du som är nykteristen?". Jag satte mig ner och avvaktade och inväntade order. Fick sätta mig i sminkstolen. I början var jag lite nervös och inställd på att försöka att inte vara "den tråkiga nykteristen", utan jag ville kunna vara sådär bra, hipp och cool som jag är.. (Haha!) Det gick med sig med tiden och jag fick komma igång och tjöta. Då kom reportern Hanna (VRs sex och samlevnadsspalt?) och medan jag fick spackel så pratade vi i allmänhet, om alkohol såklart och om Gotland. Fotografen hade sommarhus i Ljugarn så där fick vi något att prata om. Upprepade gånger sa reportern "GUUD, vad söt du är!". Och då undrar man ju, är det liksom kotym/sedvanligt i modekretsar att när man har med en fashionnoobie att göra så gäller det att invagga dom i någon slags trygghet genom komplimanger? Det kändes inte riktigt så, utan ärligt och uppriktigt och flertalet gånger. Och ja, jag kände mig riktigt söt! Så var det dags för själva plåtningen. Fan vad svårt det är, även som skådespelare... Skillnaden är ju att jag är mig själv och inte en karaktär. Jag blev direkt stel i axlarna och fick konstanta direktiv att släppa ner dom. Till slut fick vi lite fina bilder och så var det dags för själva intervjun. Yeehaa, jag har nog aldrig sagt så mycket på så kort tid. Resultatet kommer om cirka 6 veckor. Jag lovar, jag säger till då... :)
Efter intervjun var det direkt hem till Uppsala och åka ut till Gunsta för att ha teatergruppen med Per. WHAT A DAY!


             

Kommentarer:
Postat av: u

Det är upplyftande att läsa om hur roligt du har :D grymt du, och hårfärgen och allt är jättefint du :).
Saknar dig på wendelsberg... jag har det lite sisådär just nu, men men... kram!

Postat av: IKMK

SÅ länge som jag letat i huvudet på namnet på den där restaurangen! Tack!

2007-09-23 @ 22:48:25
Postat av: Evelina

Åka rutchkana(hur tusan stavs det?) ser kul ut! :D Kram

2007-09-25 @ 22:29:49
URL: http://gurko.blogg.se

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits