raukan

I morse ringde telefonen kl 07:00. Jag hann tänka "jag måste inte svara" men flög upp och tog det i alla fall. Det var ett vikariat på en skola en liten bit utanför Visby. Åk 1 och jag skulle börja 08:00. Oh. Yeah. Jag blir på något vis taggad av sådana utmaningar och vill nästan att någon ska klocka mig när jag gör mig klar och cyklar mot bussen. Kolla på mig, jag är skitsnabb, jag hinner allt! WUUHUU!
Dom var otroligt söta och sociala, mycket pratsamma. Instinktivt frågar man sig -PROVAT ATT HÅLLA KLAFFEN I EN MINUT NÅN GÅNG?! men den mer sansade är att det är så otroligt fint med den sociala samvaron i en klass där barnen har gått i skolan i en månad. Dom är helt nybörjare på skolvärlden och totalt oförstörda. Jag hoppas deras lärare i framtiden kommer låta dom tycka skolan är en rolig plats att komma till hela livet. Det var också spännande att hamna i den klass där mitt äldsta kusinbarn går och se hur han är i skolbänken. Vet inte hur mycket jag får dela med mig enligt sekretess men han är så himla fiiin! :)

När jag kom hem helt död efter spontanvicket ringde Henrich. Trevligt tänkte jag och hade en kul pratstund. 5 minuter efter ringer det på dörren. Där står Henrich och Lernik! Hepp. Så jävla luriga. Tagit en liten tripp till ön. I chock lotsade jag in dom i lägenheten och så lekte vi i omgångar på min pilatesboll. Den går hem i alla åldrar tydligen! Vad härligt det var att träffa dom, om än så kort. Det fick mig att inse vikten av att umgås med vänner. Fan så mycket gladare man blir.

Musikalrepet kändes bra, även fast vi var i en otroligt dålig lokal, luftmässigt. Jag börjar känna mig mer och mer säker på min röst och min stämma. Så länge jag står nära de andra altarna... :) Det är konstigt hur 4 timmar ändå känns genomförbart. Att en hel grupp kan hålla sans i 4 timmar. Och prestera. För jävlar vilka duktiga människor den här ön lyckats producera.. Det är väldigt hög klass på ensemblen. Premiär på min brors födelsedag, 10 april!