raukan

http://www.helagotland.se/blogg/bloggentry.aspx?blogg=4814264&entry=4830770 - En journalistbloggare på helagotland.se har skrivit detta. Och det för att pappa smyger runt på Gotlandspress och snackar käken ur led. Tydligen denna gång om sina barn. Förutom att hon skrivit ett fel är det ett rätt gulligt inlägg, vi var inte på plats att se Fångad av en stormvind 1991, utan Evighet. Såklart. Snart smäller det igen. Jag längtar efter att låta mig dras med i glittret och känna pulsen slå hårdare när Petra Mede kommer skrika "... MALMÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!!"

Det är nog rätt svårt att komma nära mig. Jonas får kämpa rätt bra. Ibland känner jag rent fysiskt hur min mun vill bita samman läpparna som en mussla. Vad är jag rädd för gentligen? Jonas är en vän som jag vill behålla. Varför är jag så rädd att öppna mig för någon som jag har sånt förtroende för? Spänningar som håller på att släppa. Det kommer ge sig med tiden.

Förstamensdagen är såna dagar som bara försvinner. För man orkar inte göra ett jota. Och nu har jag inte något vatten. Så diska går inte heller för sig. Jag tror jag får sitta och rulla tummarna tills musikalrepet ikväll.
Eller... Så tar jag tag i mina elevers pjäsanalyser? JAAA! Vilken bra idé!

Vååårkänslor, fast det är massa snö ute. Det pirrade i mig alldeles nyss!

Det här livet är rätt jävla fantastiskt när allt kommer omkring.