Bukarest.
Torsdag 8 oktober
10:07
Bukarest är något slags mellanläge. På ett sätt vill jag bara härifrån och fortsätta min resa. På ett annat vill jag stanna kvar och vila ut, träffa de jag lärt känna. Min värd Alex och hans tjej är väldigt roliga. Råkade skämta lite om husets standard igår och råkade använda ordet "shitty". Han blev lite seriös och sa att han faktiskt städat lite. Jag skämdes. Över svenska välfärdsideal. Men... Ja. Det känns som ett spökhus. Dragigt, dammiga speglar som står på golvet, stora rum, gamla möbler. Träffade mamman igår och hon var väldigt söt men undrade varför jag inte var lång och blond.
12:26
Har äntligen fattat det där med att äta frukost och lunch under rätt normala omständigheter. Pasta - Here I go! Vågar inte fråga efter fullkorn eller vad det kostar. Mat.nu! Undrar hur mycket jag sticker ut i mängden. Folk har tittat snett på mig sedan Budapest. Skrev ett inlägg på Bukarests couchsurfingsida - Promenadsällskap sökes! Fick massa svar. Ska träffa nån snubbe 13:30. Rumänerna är små. Korta. Undrar om jag är någon slags jätte i jämförelse.
16:09
Har varit i världens näst största byggnad. Parlamentet i Bukarest. Likaså byggt efter diktatorns ego. STORT. Inte alls så vackert men size la grande! Guiden drog detaljer på ett lätt humoristiskt sätt utan att förlöjliga historian. Vi fick vinka från balkongen där Michael Jackson 1992 sa "Hello Budapest!" Aj aj aj... Hilarious! Har inte orkat några cs-dejter nu men har i alla fall en del nummer att ringa i fall att. Är så himla trött.
23:04
Träffade Chris från cs. En trevlig karl på 35 jordsnurr som guidade mig genom gamla stan. Han var väldigt påläst och kunde berätta mycket. Han bjöd på middag (har så himla svårt att låta mig bli bjuden, speciellt av killar, men han fick sin vilja igenom) och helt plötsligt satt vi i hans bil och plockade upp hans kompis och vi åkte på träff för serienördar. Ute i en caféträdgård. I oktober. Alla pratar rumänska. Tur att serier är något jag känner igen. Vi har ju sett samma program som barn. Bukarest börjar kännas som hemma. Jag får komplimanger för min utmärkta engelska. Hoppla hoppla..
- Hello Budapest! (Doh!)
När vi gått klart vår en timmes rundtur sa guiden:
- Well, now you have seen 1 % of the building!
10:07
Bukarest är något slags mellanläge. På ett sätt vill jag bara härifrån och fortsätta min resa. På ett annat vill jag stanna kvar och vila ut, träffa de jag lärt känna. Min värd Alex och hans tjej är väldigt roliga. Råkade skämta lite om husets standard igår och råkade använda ordet "shitty". Han blev lite seriös och sa att han faktiskt städat lite. Jag skämdes. Över svenska välfärdsideal. Men... Ja. Det känns som ett spökhus. Dragigt, dammiga speglar som står på golvet, stora rum, gamla möbler. Träffade mamman igår och hon var väldigt söt men undrade varför jag inte var lång och blond.
12:26
Har äntligen fattat det där med att äta frukost och lunch under rätt normala omständigheter. Pasta - Here I go! Vågar inte fråga efter fullkorn eller vad det kostar. Mat.nu! Undrar hur mycket jag sticker ut i mängden. Folk har tittat snett på mig sedan Budapest. Skrev ett inlägg på Bukarests couchsurfingsida - Promenadsällskap sökes! Fick massa svar. Ska träffa nån snubbe 13:30. Rumänerna är små. Korta. Undrar om jag är någon slags jätte i jämförelse.
16:09
Har varit i världens näst största byggnad. Parlamentet i Bukarest. Likaså byggt efter diktatorns ego. STORT. Inte alls så vackert men size la grande! Guiden drog detaljer på ett lätt humoristiskt sätt utan att förlöjliga historian. Vi fick vinka från balkongen där Michael Jackson 1992 sa "Hello Budapest!" Aj aj aj... Hilarious! Har inte orkat några cs-dejter nu men har i alla fall en del nummer att ringa i fall att. Är så himla trött.
23:04
Träffade Chris från cs. En trevlig karl på 35 jordsnurr som guidade mig genom gamla stan. Han var väldigt påläst och kunde berätta mycket. Han bjöd på middag (har så himla svårt att låta mig bli bjuden, speciellt av killar, men han fick sin vilja igenom) och helt plötsligt satt vi i hans bil och plockade upp hans kompis och vi åkte på träff för serienördar. Ute i en caféträdgård. I oktober. Alla pratar rumänska. Tur att serier är något jag känner igen. Vi har ju sett samma program som barn. Bukarest börjar kännas som hemma. Jag får komplimanger för min utmärkta engelska. Hoppla hoppla..
- Hello Budapest! (Doh!)
När vi gått klart vår en timmes rundtur sa guiden:
- Well, now you have seen 1 % of the building!
Kommentarer:
Trackback