Berlin calling.
Fredag 25 september
11:40 - Fredagsmys!
Sov och drog mig länge. Såg Berlin Calling igår, på tyska, med Jan. Har köpt äcklig frukost på Lidl, men det får väl gå!
15:38
Har stängt av telefonen. Inte för att jag inte gillar Anne, men jag kände ett behov av att hitta och vara själv. Har sett East Side Gallery och har väl svårt att greppa vad muren innebar. Stog i kassan på Hauptbahnhof LÄNGE för att boka biljett till min avfärd mot Wien imorgon. Tydligen bygger man om hela jävla stan så personalen har svårt att ge mig avfärdsdestination. Sitter nu i Kreuzberg och njuter av en park där hundar springer lösa och samhällets utsatta skriker. I Berlin finns alla. Jag envisas fortfarande att inte köpa en karta. Alla dricker öl jämt. Att vara i Berlin känns lite som att jag redan besökt flera städer på min resa. För i Berlin finns allt. Man borde nog komma hit igen.
17:20 - Alexanderplatz
Efter promenadäventyret i Kreuzberg åkte jag lite kollektivtrafik och hamnade på Hermannplatz, köpte en fleecefilt för kalla tågresor och åkte vidare till Alexanderplatz, där det nu pågår full valspurt. Die linkes röda flaggor färgar torget rött och någon man i kostym ropar valfläsk på tyska. Tysk retorik låter allt lite läskigt. Man får anpassa retoriken så man inte låter för likt You-Know-Who. På andra sidan torget battlar några reagge/hiphop. Kontrasternas stad. Tänk om några började ha en beatboxkonsert vid lekplatsen i Almedalen när Maud Olofsson eller Lars Ohly höll tal. Det finns så mycket mer att upptäcka i den här staden. Den tar liksom aldrig slut.
Lördag 26 september
02:42
Sitter på en korridorsfest någonstans i Friedrichhain och lyssnar på en äldre kvinna (den enda över 40 i studenthuset) som inte ger sig i diskussionen om ålder och hur ungdom bara är "state of mind." Benjamin, Jans bästis, har svårt att göra sin ståndpunkt förstådd. Nu pratar dom franska och jag säger bara MAIS OUI! Huset är fullt av folk, rök tränger sig igenom kläder, huden. Jag känner mig levande. Men kämpar för att hålla mig vaken.
När jag vaknade på lördagen gick vi och åt brunch, Janbanan, Benji och jag. Sen var det dags för mig att packa och dra.
19:11 - LYCKORUS!
Solen går ner över Tyskland. Jag är så sjukt trött och tröttsamt sjuk att jag inte vet om tårarna i mina ögon är för att jag är förkyld eller lycklig. Förmodligen både ock. Har hjälpt min tåg-granne som går på kryckor att öppna dörrar och bära väskor. Trevlig tjej från södra Österrike. Att resa ensam är det bästa val jag gjort. Vi blir två till i kupén. De hoppar på i Dresden kl 22:00. Jag blir sugen på att jobba med resor. På tåg? Guida i någon historisk stad? Hjälpa andra så som andra har hjälpt mig. Alla borde resa oftare.
East Side Gallery.
Benjamin och JanBanan. Jan gillade INTE detta svenska fenomen att kalla honom för en frukt.
11:40 - Fredagsmys!
Sov och drog mig länge. Såg Berlin Calling igår, på tyska, med Jan. Har köpt äcklig frukost på Lidl, men det får väl gå!
15:38
Har stängt av telefonen. Inte för att jag inte gillar Anne, men jag kände ett behov av att hitta och vara själv. Har sett East Side Gallery och har väl svårt att greppa vad muren innebar. Stog i kassan på Hauptbahnhof LÄNGE för att boka biljett till min avfärd mot Wien imorgon. Tydligen bygger man om hela jävla stan så personalen har svårt att ge mig avfärdsdestination. Sitter nu i Kreuzberg och njuter av en park där hundar springer lösa och samhällets utsatta skriker. I Berlin finns alla. Jag envisas fortfarande att inte köpa en karta. Alla dricker öl jämt. Att vara i Berlin känns lite som att jag redan besökt flera städer på min resa. För i Berlin finns allt. Man borde nog komma hit igen.
17:20 - Alexanderplatz
Efter promenadäventyret i Kreuzberg åkte jag lite kollektivtrafik och hamnade på Hermannplatz, köpte en fleecefilt för kalla tågresor och åkte vidare till Alexanderplatz, där det nu pågår full valspurt. Die linkes röda flaggor färgar torget rött och någon man i kostym ropar valfläsk på tyska. Tysk retorik låter allt lite läskigt. Man får anpassa retoriken så man inte låter för likt You-Know-Who. På andra sidan torget battlar några reagge/hiphop. Kontrasternas stad. Tänk om några började ha en beatboxkonsert vid lekplatsen i Almedalen när Maud Olofsson eller Lars Ohly höll tal. Det finns så mycket mer att upptäcka i den här staden. Den tar liksom aldrig slut.
Lördag 26 september
02:42
Sitter på en korridorsfest någonstans i Friedrichhain och lyssnar på en äldre kvinna (den enda över 40 i studenthuset) som inte ger sig i diskussionen om ålder och hur ungdom bara är "state of mind." Benjamin, Jans bästis, har svårt att göra sin ståndpunkt förstådd. Nu pratar dom franska och jag säger bara MAIS OUI! Huset är fullt av folk, rök tränger sig igenom kläder, huden. Jag känner mig levande. Men kämpar för att hålla mig vaken.
När jag vaknade på lördagen gick vi och åt brunch, Janbanan, Benji och jag. Sen var det dags för mig att packa och dra.
19:11 - LYCKORUS!
Solen går ner över Tyskland. Jag är så sjukt trött och tröttsamt sjuk att jag inte vet om tårarna i mina ögon är för att jag är förkyld eller lycklig. Förmodligen både ock. Har hjälpt min tåg-granne som går på kryckor att öppna dörrar och bära väskor. Trevlig tjej från södra Österrike. Att resa ensam är det bästa val jag gjort. Vi blir två till i kupén. De hoppar på i Dresden kl 22:00. Jag blir sugen på att jobba med resor. På tåg? Guida i någon historisk stad? Hjälpa andra så som andra har hjälpt mig. Alla borde resa oftare.
East Side Gallery.
Benjamin och JanBanan. Jan gillade INTE detta svenska fenomen att kalla honom för en frukt.
Kommentarer:
Trackback