Västvärlden built this body.

Hmm. Jag, Kristian och Henrich har inte världens bästa humor när vi viskar till varandra på Karin Boyebiblioteket och försöker dämpa våra gapflabb mellan våra seriösa studier. Ena sekunden Platon, pathos-ethos-logos och sjukvårdstermer, andra sekunden psykfall.

Räknade ut mitt BMI idag. Jag är 170 lång och väger 80 kg så mitt BMI ligger på 27. Då är man tydligen överviktig. Jaha. Tänk om man var gravid och kunde skylla på det, men nej nej..

Jag hinner inte med mig själv. Klippa ett hål i verkligheten och kliva ur ett tag?

På tok för många intryck.

Helgen som var... Ja. Galet. Full rulle. Det blev inte mycket sitta still och andas utan aktiviteterna avlöste varandra.

Anlände till Göteborg torsdagskväll och insåg flera saker. 1. Jag är klar med den här stan. 2. Så mycket obehagligt påverkade människor finns på spårvagnarna. 3. Göteborg har värst fjortisar. Jag lovar, Andra Avenyn är bara förnamnet. 4. Jag blir stressad av staden. För att jag hade en jobbigt intensiv period i mitt liv där.

Fick sova på Towes vardagsrumsgolv där hon bor vid Världskulturmuséet. Centralt och mysigt att vara med Towe. En riktigt fin vän.

På fredagen åt jag sushi med Julia, älskade Supersushi, how I missed you!! Julia uppdaterade mig om sitt liv och jag lyssnade. Sedan mötte vi upp Towe för lite secondhandshopping. På kvällen åkte jag först hem till Timothy och Lars för liten tacofest. Efter det åkte jag in till StageDoor och träffade en hel drös med gamla klassisar. Det kändes konstigt men ändå inte. Alla har gjort något annat, blivit andra människor nu. Allt vi har är våra minnen.

Lördagen gick jag upp i ottan för att ha manusmöte med halva ensemblen inför Medeltidsveckan. Jag var nervös innan, tänk om dom inte köper det? Tänk om det inte är tillräckligt bra? Jag behövde inte oroa mig. Jag fick nog allt gehör. Att dom stod bakom mig i det här och samtliga verkade taggade till tusen. Jag ventilerade min oro att det här skulle kunna gå käpprätt åt helvete, men då skakade dom bort det med ett "Vi är ju med dig på det här!". Det kändes oerhört viktigt. Att hur som haver är det inte bara jag som står där ensam. Jag har en hängiven ensemble.

På lördagskvällen satt vi några stycken hemma hos Andreas och körde musikquiz. Som jag tydligen var rätt haj på. Jag kunde alla pinsamt töntiga låtar. Efter det drog vi vidare hem till Robin där det erbjöds glass och några härliga gamla vänner från Wendelsberg.

Söndagen spenderades på Wendelsberg. Först ett teaterkommittémöte där vi hade väldigt mycket att ta upp och sedan sprang jag till teatern för att se årets nyårsrevy Vinyl. Det var fint att se gamla Show1 visa var skåpet ska stå. Nu är dom ju Show2. Några stunder av genialitet glimtade förbi, bäst var helt klart Trädgårdstomtarnas dans. UNDERBART! Snälla Show2, lägg upp på youtube!

På måndagen åkte jag hem och möttes av ett basgruppsmöte följt av en föreläsning följt av en chevréburgare på Svantes med Andreas, Henrich och Kristian. Det är ett under att jag lever.

Idag, tisdag, hade jag seminarium. Jag och min hjärna kommer inte överens om att den ska stanna kvar med mig sista halvtimmen varje gång, det slår aldrig fel. Så fort det närmar sig det utsatta klockslaget för frihet så lägger hjärnan av. Kortsluter. Packar väskan och drar. Speciellt då den behövs som mest, när allt ska sammanfattas eller det mest intressanta disskuteras. Fan. Rent a brain? Och slutligen, ikväll började jag dansa igen. Street. Ska bli skönt att göra bort sig varje tisdag i 12 veckor framöver. De e najs.


  
Här väntar vi på mat, Towe och jag. Jag fick henne att köpa denna underbara kylväska för 20 kronor.

         
Full fart på Staggan!

  
Här ligger dom, halva min ensemble! Så söta dom är...

      
Hemma hos Andreas på musikquiz.


Ida åker 4:ans spårvagn mot Mölndal i den göteborgska natten.

Spännande farbror.

Här ska man just äta sin frukost och titta på Malou samtidigt då hennes champagnefrukostgäster består av Gert Fylking, Tony Irving, Hassan Brijany och min farbror Tommy Wahlgren. Lite överraskande att plötsligt se honom i rutan såhär efter sin pensionering. Ett trevligt samtal fick dom till, dessa fyra gubbar och Malou, om att vinna pengar och vinna ära. Jag sms:ade min farbror och bad honom hälsa till Hassan att han var obehagligt bra i Labyrint!! Trodde inte Tommy skulle ha på sin mobil men en stund efter sändningen fick jag svar att "Hassan är en trivsam sårk och blev glad för hälsningen."

Nu är det introduktion i den kurs vi läser parallellt med grundkursen, Att skriva 7,5 hp. Sen ska jag packa klart det sista, slänga soporna, äta något och åka tåg till Göteborg.

Fick ett överraskande samtal nyss. Det ringde från ett makeupbolag i Göteborg och sa att en UNFkompis till mig hade varit där och då hade hon fått välja några vänner att få en gratissminkning och plåtning. Vilket flyt! Då kanske man ska gå dit innan utgång på fredag eller lördag? The good things in life are for free!

Ibland så måste man.

Ja. Ibland så måste man få vara lite labil och låg. Det värsta ni kan göra är att klappa mig på huvudet och förminska mina känslor. Bara så ni vet det. Låt det flöda, det rinner snart bort!

Nu har jag ägnat förmiddagen åt Elise Ottesen-Jensens (hon som startade RFSU) tal om barnbegränsning och Per Albin Hanssons tal när andra världskriget hade brutit ut. Ord är något av det häftigaste som finns. Snart ska jag ge mig på Alva Myrdal planerar för den moderna människan.

Heath Ledger är död. Vad är det med dessa unga vackra konstnärer som har "allt" men inte är lyckliga? Jag skulle velat adoptera honom och visa honom det fina här i livet. Låta honom vara med i min kommande pjäs och låta honom spela riktig teater inför riktiga människor. Se Gotland. Det blir svårt att ta livet av sig när man upplevt en ljummen sensommarkväll i Gammelgarn sittandes på altanen efter en bit rökt lax från Sysne med färskpotatis.

I helgen blir det Göteborg för möten. Och vänner. Och secondhandshopping. Och SUPERSUSHI!! Julia, Linnea och Towe, nu kommer jag!

Panikångest, coming up?

Gaah, jag lever ett så bra liv men för mycket. Kan man leva för mycket undrar kanske ni, och jag svarar: JO. Det kan man.

Tung andning, svettas kopiöst, ont i kroppen, svårt att fokusera blicken.

Kursen är så jävla intressant but it takes a fool to remain sane. Jag blir helt begränsad av alla begrepp som jag vill förstå, alla åsikter jag har inom mig stannar kvar där. Som resten av vårt samhälle går det för fort fram. Jag hinner inte med. Så sitter jag där och tycker synd om mig själv och blir sur på mig själv som kvinna för att männen pratar mest och jag gör inte ett skit för att ändra på det. Nu är det i och för sig 11 killar och 7 tjejer i min grupp och jag kanske överreagerar men jag blir bara så trött på mig själv. Vår lärare är väldigt bra och han försökte få in mig i samtalet med att säga mitt namn och be mig berätta vad jag trodde om Churchills ethos, pathos och logos. JAG HAR JU LÄST TALET, JAG VET VAD JAG TYCKER OCH JAG FATTAR VAD HAN MENAR!! Ändå sitter jag där högröd i ansiktet och uhm:ar mig och blir ledsen för att jag är så jävla trög och dum och oviktig. FAN, jag vill bara trycka på paus och få tänka efter, jag sitter inte inne med klockerena formuleringar redo att serveras.

Jag måste släppa min spärr. Att faktiskt öppna käften och säga det första som kommer ut även om det inte är korrekt. Men nej nej, för mig är det så jävla viktigt att säga bra saker och inte bli missförstådd. Och ingen har väl tid att lyssna på mig? Det finns viktigare saker i undervisningen som bör framhävas, låt oss gå vidare istället.

Och jag vill så mycket, jag vill läsa bok på bok, men jag hinner inte landa! Inget av det jag läser verkar ha fastnat då boken är utläst och nästa ligger och väntar. Jag funkar inte så.

Jag tror än en gång att jag inte är gjord att studera. Jag är en praktiker, kanske lite dum i huvudet, men en jävel på att undervisa i det jag är bra på. Tänk om jag inte hade det? Vem hade jag varit då?

Nu ska jag duscha av mig retoriksvetten och gå och äta chevréburgare med Henrich på Upplands. FÖR DET ÄR JAG VÄRD!

Oh happy days!

Nu har jag suttit denna lördag och läst kurslitteratur - för att det är så jävla intressant! Retorik A rocks, hitills. Läser om Shakespeares pjäs Julius Ceasar och de berömda talen mellan Brutus och Antonius. Fascinerande! På vår första föreläsning fick vi gå igenom delar av Obamas tal i Iowa och lite ytligt analysera det. Plus att vi fick läsa talet som Nixon skulle ha hållt om inte Armstrong&Aldrin hade överlevt på månen! Haha, väldigt amerikanskt och metaforiskt. Lite läskigt att dom var förberedda på att dom kanske skulle dö.

Har upptäckt tradera.se... Har precis budat på Aladdin på dvd. Håll tummarna! Auktion känns så busigt på något sätt!

Secondhandshoppingen har slått över något. Men det handlar bara om skitsummor. Och det gör mig glad. Har tagit lite bilder på mina senaste fynd. Jag älskar att samla på mig grejer som jag kanske kommer ha användning för någon gång. Börjar tycka synd om min pappa som ska komma och köra flyttlasset i sommar.

Jag umgås mest med Henrich för tillfället då Kristian har tentapluggat. Men det ska det bli ändring på tycker jag. Nu har två av mina finaste vänner kommit in på sjuksköterskeutbildningen - Isabel och Kristian! Det finns hopp för sjukvården i det här landet! 

Kristians farfar har dött och lämnat efter sig en 9årig skelögd chihuaha (eller hur faan det stavas) som heter Linus. Någon som vill ha honom? Han är kräver skogspromenader, romantiska middagar och mysiga hemmakvällar. Det skär i mitt modershjärta, jag vill ta hand om det lilla livet! Men det går inte som jag bor och har det nu. *Blinkar till min mamma som läser min blogg, snäällaa, han är ju så liten och behändig! Kan vi inte adoptera honom?*

Har lyckats gräva upp lite Tramsesbilder. Håll till godo.


    
Intro till spex. Något av det jobbigaste jag gjort. Stå som uttråkad staty i 40 minuter. Inte så jävla bekvämt.

  
Aaah, det nubiska folket. Och Henrich visar rumpan.


Ett par gamla hockeyhandskar. JOFA!

 
Ett nytt duschdraperi, lite mer kulör!


Ganska skrikig klänning men med snygg passform.


En tallrik så grön gör maten skön.

  
Min fina röda resväska och giraffen Grogatjoff.
Nu får ju inte jag borra i väggarna men en dag...


Såhär kan det se ut när man läser något intressant.


Och just det, grattis Jenny på din födelsedag!
Jag ringde förut och sjöng litegrann för dig, men märkte efter samtalet att jag hade mest pratat om mig själv! Usch, jag gillar inte när jag kommer på mig själv med sånt!

Jag gräver upp ett gammalt foto så får vi se om du stämmer mig eller inte... :)



Det här måste få ett eget inlägg!

Jag har massor att skriva om men ingen tid till det så jag skriver bara veckans, månadens, kanske 2008 års roligaste citat från ett av mina teaterbarn. Vi hade första träffen för terminen igår och det var väldigt roligt. Per och jag var galna som vanligt. Det man kanske inte kan tro är att vi faktiskt är ganska auktoritära ledare också. I alla fall så stod jag på scenen och skulle förklara en övning. Jag flamsar säkert en hel del medan jag beskriver det vi ska göra. Alla barnen mumlar och stör lite men jag hör Marcus, 12 år, säga något till de andra killarna i gruppen. (Killar i den åldern är ganska fixerade vid kvinnans utveckling, dessa pojkar är dock helt harmlösa och uttrycker sitt oförstånd och nyfikenhet genom att brutalfnissa).

- Åh, nu är hon sådär okontrollerad och snygg igen...!

Ladies and gentlemen, Ida är inte bara teaterledare, hon är okontrollerad och snygg också.

Jokrarna är släppta!

Nu är äntligen startfälten inför Melodifestivalen 2008 helt klara! Jokrarna är Amy Diamond, Eskobar, Niklas Strömstedt och Carola&Andreas Johnson. Och så här kommer det se ut.
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=79613&a=1024144&lid=senasteNytt_979119&lpos=rubrik_1024144
Så får man se ytterligare en semi live med Carola. Det är faktiskt inte så illa, hoppas detta blir ett schlagerpekoral av värsta sort! :) Heja Västerås!

Jag funderar på att köpa nya högtalare till datorn, så man får fullt ljud. Den här sötnosen höll jag i på Elgiganten igår; http://www.onoff.com/online/se/inet.nsf/vProd/48380?opendocument&markID=

Inatt sov jag för första gången på länge utan mitt knark, nässpray! En personlig vinst! Tack apotekstanten för goda råd. Otrivin Menthol är farligt beroendeframkallande.

Alla som inte dansar.

Maskinens låt Alla som inte dansar är våldtäktsmän är fruktansvärt medryckande. Alla dansar, såklart, ingen vill ju vara våldtäktsmän? Det är en låt som får en att tänka till ett varv fast det verkar inte som att Maskinen har ett syfte med låten mer än att väcka lite provocerande uppmärksamhet till ett ruggigt skönt beat. Det bästa är hur folk låter sig bli provocerade av endast en line, Alla som inte dansar är våldtäktsmän. Googlade runt och det är såklart moralpanik och ramaskri. En nypa salt, någon? Jag har en påse salt här att dela ut om ni saknar det...

Igår var jag på pubpremiär på Gotlands nation med Henchie och hans korridarare och lyssnade på Smaklösa. Kungligt! Jag hade ont i kinderna för att jag log konstant. Hur kul kan det vara, med ett band äldre herrar som sjunger konstiga texter på gotländska med flummigt mellansnack? Tydligen jävligt roligt. Tossken den har geelaar, geelar har ein tosssk!

Städat en del idag, fast det var sol för första gången på länge. Lite sorgligt att jag inte tog tillvara på den. Hoppas det är sol imorgon också!

Nu är det fan dags att börja schlagerblogga!

Inatt var det Tramses - Sista chansen. En sittning som bjöd på det mesta. Det var kul att träffa dessa människor igen. Men jag kunde inte låta bli att känna att det var lite stelt i början, att det räckte med det som hände förra året. Allt var sagt, alla hade fått gråta och hylla och den här kvällen kunde ha blivit en sittning i nostalgins tecken, men det är lite för snabbt inpå. Reunion med Tramsesdvdn om 10 år?
Själv led jag av dödande mensvärk stora delar av kvällen vilket gjorde mig lite låg men det fanns ljusglimtar som jag hade i huvudet när jag somnade och fortfarande fanns kvar där när jag vaknade. En av de människor jag beundrar mest i den här produktionen sa något väldigt fint till mig som kommer sitta länge. Det kanske låter futtigt såhär i retrospekt men han sa att han hade börjat gråta när han läste min blogg om min omstart och att han tyckte att jag hade det.
I baren hamnade jag med en av musikerna. Efter att jag hade skrikit mig hes efter Etype (finns det bättre partylåtar än eurodisco??) frågade han mig om jag var glad när Etype var med i Melodifestivalen. Jag sa ja och gjorde honom medveten om att han ska bränna upp arenor år också! Sen råkade jag droppa lite nördinfo och han förstod att han hade att göra med en insnöad jävel. Han frågade efter min alltimefavourite. En dag med Tommy Nilsson sa jag på studs. Jag frågade efter hans favorit i förra årets Eurovision och han började beskriva scenframträdandet. Jag insåg att jag inte visste vilken låt det var. Så nu sitter jag här, med youtube och diggiloo.net som mina bästa vänner och påminner mig om förra året, förrförra årets och alla års bidrag! Man glömmer så fort, speciellt nummer som är gjorda för att sälja i 3 minuter.

Jag kan inte låta bli låten som diskades 2002. Det blev ett missförstånd på skivbolaget och låten gavs till en annan grupp samtidigt som framförde den i radio. Den hade ändrat Melodifestivalhistoria om den fått deltaga - så bra är den! ;) Och Nanne är ju en drottning i miniatyrförpackning. Hon är så liten!


Nanne Grönvall & Nick Borgen - Ett vackert par

Hon är inte vacker, men hon har nånting ändå
Hon har lärt sig köpa det hon inte kunnat få
Han förvandlar list till lust, till listen blir en last
Kärleken har blivit trist och hon får stå sitt kast
När hon ramlar i hans famn så kostar det en del
Det är dyrt och trist att hamna fel

Hon vill ha kärlek och han vill ha guld
Dom blir nog ett vackert par
En kvinna och man som tar för sig av varann
Så länge det finns nånting kvar
Ja, hon vill ha kärlek och han vill ha guld
Dom blir nog ett vackert par
Dom tar det dom kan och dom stannar hos varann
Så länge det finns nånting kvar

Hon har börjat stelna, hennes blick är tom och död
Hon har honom fast men han har tappat all sin glöd
Det finns inget mer att se och inget mer att få
Men dom är förenade ändå

Hon vill ha kärlek och han vill ha guld
Dom blir nog ett vackert par
En kvinna och man som tar för sig av varann
Så länge det finns nånting kvar
Ja, hon vill ha kärlek och han vill ha guld
Dom blir nog ett vackert par
Dom tar det dom kan och dom stannar hos varann
Så länge det finns nånting kvar

IKEA.

http://www.marklivesinikea.com/ - IKEA har låtit en komiker bo en vecka i ett av deras amerikanska varuhus. Se hans fåniga upptåg och fåniga skämt på hemsidan. IKEA har humor nog att låta en sån tokfrans gå lös i deras butik. Det ger gott betyg åt företaget!

- OH, here is something I can't pronnunce!
Ordet var Lycksele.

De e så logiskt.

Det tog några lyssningar men Petter och Säkerts Logiskt är dagens höjdare. Det är något med Petters stämma som gör att jag inte kan lämna puberteten. Yet.

Henrich har kommit på att han, i egenskap av mycket ensam singelkille, ska börja irritera ihjäl människor i hans omgivning genom att hänga på tok för mycket hos dom och sova på deras soffor. Jag har ingen soffa. Henrich är innovativ.


Klockan är 01:18 när jag börjar skriva det här...

Så har ännu en dag gått från våra liv och kommer aldrig åter.

Idag har jag och Per varit i Gunsta och planerat hur vi ska göra med de bidragspengar vi fått lös till vår teaterscen i lokalen. Det ska bli ett jättekul projekt att göra denna gamla hederliga IOGTscen till en snygg blackbox. Dansmatta, färg och ny bakgrundsridå. Oh la la, projekt projekt!

På kvällen såg jag House hemma hos Mi, Robert och Martin. Fick fnissa lite till Roberts girliegiggle och Mi och Martins försök till skämt. Det är så avslappnat och skönt att sitta med dom i soffan och bara glo. Sen kom Henrich och vi flummade som vanligt. Han hjälpe mig med datorn och hittade inte mindre än 354 virus. Haha! Nu är dom borta, nytt antivirusprogram och datorn är lite, lite gladare.

Allt börjar klarna
Är det det här jag vill?
Jag börjar dra i trådar som känns rätt

As time goes by...

Jag gjorde det. Det som jag inte riktigt vågat under julen. Jag provade min balklänning. Och som jag befarade har mina tuttar och min kropp växt sedan maj 2004. Konstigt va, att kroppar växer? :) Så det får bli att hyra eller fynda någon klänning att ha på balen i vår. Synd att man inte har tillgång till Wendelsbergs klädförråd längre.. Och jag vågar inte ens drömma om att komma i någon av Romateaternklänningarna. Det hade varit sagolikt att ha Julias balklänning från 2005. Well, size zero fits normala 7åringar. Men nu har jag i alla fall en anledning att gå och seriösglutta på Boutique Kom In på Fyristorg i Uppsala. Som de skriver på sin hemsida "100 kvadratmeter drömmar i siden, sammet och spets". Det är som att kliva in i en sagobubbla!

Jenny blev glad över de pimpade toaborstarna och nedan kan ni se hur de ser ut. Jag gör beställningsjobb, ring mig om du vill ha en originell present.


  
Balen i trean 2004 med Viktor som kavaljer.

 
Pimp my poopborstar!

Visbylängtan och kaskadspya.

Nu har jag hittat en lägenhet som jag vill ha. Det är nästan ultimat. Den som lever får se. Har även hittat ett jobb som jag verkligen skulle kunna tänka mig att jobba min andra halvtid på. Om det nu är möjligt. Den som lever får se.

Längtan efter att få bo i Visby blir mer och mer påtaglig. Det är något med tempot såhär efter nyår. Det är en sömnig stad som lämnar plats för eftertanke. Om man går tillbaka i mina inlägg inför Uppsala så lät det mer som att jag längtade efter storstan och lite mer action. Konstigt hur man alltid längtar efter det man inte har. Men mest längtar jag nog efter att få undervisa. Jag kan bli helt kall om fingrarna när jag tänker på att hålla lektion. Kalla händer är ett bra tecken, då vet jag att jag inte är för laidback och avslappnad för uppgiften utan något nervös och taggad.

Igårkväll hängde jag lite hemma hos Isabel i hennes mysiga etta. Linnea och Alex var med och vi hade en varm och trevlig stund. Spännande när ens skämtsamma jargong ska översättas till engelska. Vissa saker blir dubbelt så roliga, andra helt oförståeliga. Linneas tysk Alex är för jävla rolig! Jag hoppas att dom är tillsammans förevigt! :) Så får man skriva va, det betyder väl inte otur eller nåt?

Idag gjorde jag ett hembesök hos Jenny, David och lilla Livia. Det blev en minnesvärd dag, när jag klivit innanför dörren och hängt av mig jackan så började Livia grimasera lite illa och andas konstigt. Jag och Jenny står som helt handfallna när Livia sätter igång kräkreflexen. Jenny sprang upp till David med Livia som får henne att kräkas en jätteblaffa. Hon hade tydligen ätit upp ett blomblad från en plastblomma. Lilla livet då... Sen fick hon något febernedsättande och somna till sin sovlåt numero uno - Fula gubbar av Magnus Uggla. Jag och Jenny hamnade på övervåningen där vi lekte med den stora blåa bollen, pratade skit och inteskit och skrattade gott tillsammans. Jenny är en person som man vill uppleva, vara en del av hennes liv. Hennes humor, dialekt och skratt är bidragande faktorer som gör henne till en så underhållande person. Fler sådana faktorer är hennes starka åsikter, intelligenta hjärna och en god portion självdistans. Det ska bli spännande att se vem Livia blir när hon har en sådan mamma att se upp till.

Nu är mommo&moffa här och alla utom jag tittar på På spåret. För jag sitter ju här och skriver blogg. För min egen skull men också för er. Om ni nu vill ha mig...? Ni är ju fruktansvärt dåliga på att skriva kommentarer!! :D


   
 

Missing out the drama.

Jag lyssnar på tonårspubertal dramatisk pop för att jag längtar bort? Regression och eskapism? Men fan så jag njuter av Måns akustiska version av Brother oh brother. Är det för att jag saknar det dramat i mitt liv? När hormoner flög och gjorde frontalkrockar i luften? När en skoldag på gymnasiet blev en plåga för att Han inte visade något gensvar, eller ännu värre, inte var där alls. Att lära känna sig själv genom sina gamla Lunarstorminlägg och börja tycka att man blivit grå och tråkig emotionellt är lite läskigt kanske? Kanske att jag behöver mer drama? För att inte tröttna?

Vill jag börja jobba på Donner för att gymnasiet var en så underbar och världsligt sorglös tid? Vad är det med oss människor, vi längtar alltid tillbaka till de lyckliga tiderna i våra liv men har svårt att göra detsamma för framtiden. Att längta till lyckliga tider, eller ännu svårare, att faktiskt finna sig i sin lyckliga tid just nu. Våår bäästa tiid är nuuuu!

Nej, jag vet varför jag vill börja jobba på Donner. För att göra något jag är bra på och kanske rädda några liv. Hybris in da house! Men jag tror det, om jag kan hjälpa en ung själ med sin självkänsla så är det värt allt. Få spränga några barriärer och ge en grupp min fulla uppmärksamhet och se dom att utvecklas.

Jag är lite känslig idag och det är inget jag ber om ursäkt för. Jag ska sluta be om ursäkt för den jag är.

Jag letar lägenhet till när jag flyttar hem. Och ett halvtidsjobb att komplettera med Donners. Till att börja med blir det "bara" en halvtid på Donner. Jag tror det är nyttigt. Annars skulle jag gå upp i det helt, sälja min själ och tappa bort mig själv.
 

Memorytour - Julspexet 2003 med lärarna Magnus och Herman
Ett schlagerspektakel jag sent kommer glömma

     

Spam spam.

Ååh nej, nu har jag börjat få spam på bloggen igen. Reklamspam som lägger in sig i gamla inlägg och förpestar mina minnen. Jaja, det är ju nästan de enda kommentarerna jag får... Med andra ord: Skriv kommentarer till mig! Några känslor borde jag väl väcka?

Nyårsafton. Hemma hos Sjöbergs med Linnea, Alex, brorsan, Maria, Viktor och Henrich. Det var en spännande grupp. Lite träligt i början, när alla skulle känna in varandra och varandras typ av humor och börja umgås, men efter en rad sällskapsspel slutade kvällen i skrattande harmoni till spelet Scattegories. Då hade vi hunnit avverka några andra spel, en väldigt god middag och ett tolvslag. En lugn och skön kväll.

Nyårsdagen. Vi firade kusinbarnet Hampus som fyller 5 år på torsdag med tårta hos Tommy och Ingrid. Det var "bara" hälften av kusinbarnen närvarande. Hampus, Lukas och Stina - som är asnöjd över att ha lärt sig att gå och firade detta med att välta ut samtliga böcker på en av hyllorna i bokhyllan. Hos Wahlgrens i Slottsbacken blev det Bamsespel, vild jakt och ett glasståg.

När jag zappade genom kanalerna häromdagen halkade jag in på MTVs top 100 över 2007. Någonstans i slutet av listan låg Darin - Everything but the girl. Jag kom på hur mycket jag saknar Darin. Kom tillbaka snart! Du och Måns kan dela på Sveriges unga flickor! Du äger mitt fjortishjärta sedan du entrade scenen på Alla tiders Melodifestivalgalan på Cirkus och knockade hela artisteliten med din version av Det gör ont! Stående ovationer! Annars tycker jag att Måns Zelmerlövs Brother oh brother är ruggigt bra. Speciellt den akustiska liveversionen han körde hos Babben. Ljuvligt!

Hobbyn:
http://www.birthday.se - Se hur gamla folk egentligen är... :)


        


     

hits