Om att vara trött och dum.

Sista föreställningen blev inte så magisk och nervös som vi befarade/väntade. Jag såg aldrig Noras familj, varken före eller efter. Det kanske var for the good. Men det kändes omöljigt att hålla tillbaka tårarna i Allis monolog när man visste att tilltalade personer fanns på plats. Omistligt.
Det är härligt att ha mamma, Pernilla och Fredrik här. Samtidigt lite familjärt irriterande, annars skulle det vara konstigt. Dom var i alla fall stolta och nöjda. Det räcker för mig.

Varför läser jag dina ord? Gång på gång, letar efter spår, tecken eller vad fan som helst som skulle kunna handla om mig. Jävla skit. Jag vill inte trilla dit igen. Jag får inte. Men du är ju vacker som en tidig sommardag i juli, ditt svin. Vem har sagt att det skulle bli lätt att sluta tänka på dig?

Imorgon ska vi fira med sushi, sen åker dom hem. Då är det några föreställningar kvar att titta på och sen är helgen över. Då är det de sista skoldagarna kvar med fest och städning. Sen är det hem till ön.

Om en av de viktigaste dagarna i mitt liv.

Sista föreställningen - Sagan om Allis. Det känns som om alla föreställningar innan har varit genrep. För idag gäller det. Idag är en av de viktigaste dagarna i mitt liv.
Sista föreställningen, allt är draget till sin spets. Vi är trötta, vi har sålt vår själ och familjer är på plats.
Mamma kom igår, och några timmar senare även syster Pernilla och hennes Fredrik.
Jag har sovit tio timmar. Jag har drömt för mycket och hjärnan känns pressveckad och sprängfylld på samma gång. Det går inte att förbereda sig. Hur gärna man än vill så går det inte att förbereda sig på det som komma skall. Noras familj kommer. Dom som sagan till viss del handlar om. Morfarn som förgrep sig på henne kommer inte. Det hade varit sjukt. Men familjen...
Idag är en av de viktigaste dagarna i mitt liv. Min mamma är här. Då finns det inget jag inte klarar av.

Om det lilla i de små stunderna av lycka.

Victoria fyller år idag, det firades med att en stor procent av teaterlinjens ettor åt middag på Stage Door tillsammans. En mysig afton med dessa mysiga människor.
Gav en spargris till Victoria, med texten "Till skönhetsoperationen" och folk började att skänka bidrag. Moahaha.
Alla dessa vackra människor. Härliga människor. Fysiska människor. Goa människor.
På senaste har jag fått en och annan puss på mun av min homeboy Rickard i min klass. Han blir lika fascinerad varje gång att jag har så mjuka läppar. Hehe. What ya gonna do? :P

I bilen på väg hem satt jag och tittade på Göteborg som forsade förbi. Ett leende spred sig över mina läppar då för mig uttjatade Halleluja skruvades upp i volym - Linn, Timothy, Carl och Hampus sjöng med i diverse stämmor. Ett lugn lade sig som ett täcke över bilen och dess passagerare. Halleluuujaaaa...
Ett ögonblick.


idaåvicky
Ida och Victoria, ett ögonblick på Staggan.

myspojkarochjag
Jag och mina skäggiga boys Rickard och Magnus.

Tjuvlyssnat är guld värt!

Någon som har numret till en duktig barnpsykolog?

Mataffär Täby C

Barnet: Men jag viiill ha godis mamma! Viiill!!
Mamman: Om du inte är tyst nu så dör Björne!
(Barnet blir mycket tyst)


Jag älskar tjuvlyssnat!!

Ikväll bar det iväg hem till Erica i min klass som fyllde 25. En mysig afton i hennes mysiga etta i Majorna.

Och dagens stora leende går till Ulrika, som kommit in på Wendelsbergs Teater&Skolscen till hösten.  Jag är så himla glad för hennes skull! Och min egen, nu får jag ju kanske regissera henne... : )

Det är äckligt hur en del människors ord kan sätta spår. Att man lyssnar och tar till sig även då personen är full av skit. Jävlarimej. Jag borde sluta lyssna på dig, för dina ord är förgiftade och vill mig bara illa.


partaj
Svart på vitt, jag är inte riktigt klok.

Om att stänga ute omvärlden.

Okej. Såhär ligger det till. Om jag är otrevlig en vecka från och med nu så beror det på att jag slutar skolan snart. Nästa fredag är det goodbye och adjö, ett år har gått. Eftersom man är mitt i slutproduktioner så har inte verkligheten kommit ikapp än, men nu börjar den göra det...
Om jag inte svarar på mail, sms eller andra kontaktförsök, så hata mig inte...
I sommar ska jag bli människa igen.

Jag har sett på tv två kvällar i rad nu. Det bådar gott.

Om att äta sent.

En lyckad föreställning. Inte lika magisk som premiären, men så mycket kommer det aldrig bli. Eller, kanske på lördag då allas föräldrar kommer och tittar. Till och med Noras föräldrar kommer, dom som sagan handlar om till viss del. Den dagen är redan magisk.

Efter denna sköna uppvisning har jag spenderat kvällen med att tvätta av mig sminket, handlat med Wiklund (som jag tror kallade mig för proffs efter kvällens show, jag minns inte riktigt, men jag hoppas han sa nåt i den stilen), duschat, ätit Karins lasagne (denna gudagåva!), mumsat frysta jordgubbar och sett halva Save the last dance.

Nu närmar sig klockan midnatt. Sängen kallar.

Om att städa.

Tre tvättar, dammsuga och våtmoppa. Rensa. Det är skönt för själen och sinnet att rena upp efter en stökig period. Jag är en typisk rensare. Sparar sällan på vissa saker. En slösare kanske man ska säga.

Tar igen lite populärmusik.
Sean Paul - Temperature
Gnarls Barkley - Crazy
Magnus Carlson - Mellan vitt och svart

Idag fick vi lite information om tvåan. Istället för att känna den där stressen kändes det överkomligt. Sommaren är kort, men jag kommer ta tillvara på den. Jag kan nämligen göra Mystikföreställningen med gycklargruppen LeER till mitt specialarbete! Två flugor på smällen! 

Samling om två timmar. Föreställning kl 19. Sagan om Allis. Wendelsbergs Teater&Skolscen.

Om 10 minuter.

Då var det dags. Var kommer Eurovision hamna 2007? Hellsingfors? Med betoning på Hell.

Mina åsikter kan komma att ändras under kvällen. Jag är inte riktigt taggad än men jag lär väl bli. En värktablett and up and go!

Om att vara ensammast i världen.

Dagens föreställning kändes inte bra. Jag var någon helt annanstans än där jag skulle och ville knappt träffa publiken efteråt. Jag skämdes. Lyckligtvis var det bara jag som tyckte det.
Direkt efter föreställningen sprang jag och åt mat, för att bli påmind om att jag skulle jobba i teatercaféet en kvart senare. Med pizza i famnen och teatersminket kvarglömt på sprang jag till caféet, där inte min tilltänkta partner väntade. Ensam, hungrig och snurrig efter prestationsångest/panikattack sökte jag hjälp hos två vänner som hängde i caféet - sökte hjälp i kaffekokandets konst som jag inte är så bevandrad i, men tyvärr, den ena skulle springa till sina nytillkomna föräldrar och den andra ville bara inte hjälpa mig för att han inte var på bra humör. Då ville jag inte vara kvar här. Jag ville bara gråta.
Jag kände mig som den mest ensamma människan på jorden. Varför är det aldrig någon som tar emot mig när jag faller? Varför är det bara jag som tar emot alla andra otacksamma jävlar?!
Då kom ängeln David. Han tittade in, läste mig som en bok och sa orden "Vill du ha hjälp med nåt?"
Jag slängde mig snyftandes i Davids armar. My hero!
Efter det hängde massa folk i caféet som gjorde mig glad. Och som såg och uppskattade mig. Jag växte flera centimeter.

Idag har det varit första ansökningsdagen på Wendelsberg. Alla dessa människor, förra året var jag också en sån. Som så gärna ville. Jag har varit motläsare och sufflör till några sökanden. Och imorgon blir det fler.

Schlaget, såklart! Jag är lite överraskad, mina förhandsfavoriter brukar inte gå vidare, men när sista låten stog klar - mitt älskade Armenien! - så var kvällen gjuten. Jag, som låg ner i klassisen Oscars knä under omröstningen och höll på att somna, hoppade upp flera meter rakt upp i luften och gallskrek! Flertalet gånger. Ukraina, Ryssland, Finland, Armenien, Bosnien-Hercegovina... Det blir en tät final.

Semifinal Aten 2006.

Armenien – Andre – Without your love
Min första kärlek i årets startfält. Den satte sig snabbast på min hjärna, vilket måste vara ett gott omdöme. Killen har det fulaste skägg jag sett och trots det usla engelska uttalet får han mig på fall. En låt jag kommer lyssna på hela sommaren. 5/5.

Bulgarien – Mariana Popova – Let me cry
Ja, låt oss gråta… Det här är riktigt tråkigt. En duktig sångerska förtjänar bättre. Nu går jag och hämtar det sista från kylskåpet, denna bleka lucka i programmet. 1/5

Slovenien – Anzej Dezan – Mr Nobody
Också en förstalyssnings favorit! En kille som utan tvekan kommer att överspela på scen och göra sin grej för kung och fosterland. En låt jag kommer lyssna på ett tag framöver. Dramatisk pop, med stråkar och pianoklink! 4/5

Andorra – Jenny – Sense tu
En bastant kvinna som sjunger om att vara ”utan dig” på catalan. Det borde funka för mig, men det gör det inte. Inte hela vägen. Den är lite för trög för mig. Men rösten, och catalan… Mums! 2/5

Vitryssland – Polina Smolova – Mum
Nääh. Jag vill inte! Det här är så jävla gjort, tjatigt och jag tycker filmstaben har varit elak mot flickstackarn, hon har ju glömt att ta på sig byxorna i en av sekvenserna… 1/5

Albanien – Luiz Ejili – Zjarr e Ftohte
Albaniens Darin är inte så het att titta på, och versen tar en inte direkt till sjunde himmelen. Men jag tycker om när länderna värnar om folkmusiken! Och jag gillar refrängen, den sitter även då man inte kan sjunga med. Försök själv. 3/5

Belgien – Kate Ryan – Je t’adore
Ja! En lättsmält pärla som klingar av klassisk schlager på utsökt manér. Dock lite för svår refräng, alla hänger med på Je t’adore, men sen? Jag har osökt döpt om den till Shut the door, för de som inte talar franska. Jag tror Kate kommer högt upp, med denna uptempo dansanta sommar dänga! 4/5

Irland – Brian Kennedy – Every song is a cry for love
Ballad från Irland, igen? Kan det gå för sig eller är det dödstraff direkt? Inte så farligt ändå, efter ett par lyssningar… Men när jag hörde den första gången var jag inte nådig. Och egentligen är det det som räknas… Eller? Jag överlever. 2/5.

Cypern – Annette Artani – Why angels cry
Något som Whitney inte ens skulle ta för sig på ruinens brant… Eller om hon var hög. Nej. Annette kan gott waila tills hon blir blå, jag tar inte in det här – jag som annars är en sucker för powerballader. Men, nej. 1/5.

Monaco – Severine Ferrer – La coco-dance
Ett plus för franskan som är så vacker i sig! En liten söt knock som dock kommer falla i glömska efter nästa låt… Men visst är det gulligt och charmigt med det lilla landet Monaco som skickar en av det lilla landets små artister. Gullipluttinuttigt. 2/5.

Makedonien – Elena Risteka – Ninanajna
Wow! Tät och träffande pop som går hem hos alla under 14 och mig. Makedoniens Britney har karaktär i sin röst vilket lyfter hela spektaklet, hoppas hon håller live. Det låter som det, eftersom hon är sin unga ålder till trots en av landets mest erfarna och rutinerade sångerskor. Jag nynnar på denna imorgon, lätt! 4/5

Polen – Ich Troje feat Paul McCoy – I follow my heart
Stryp rapparen och jag kan börja tänka på vad jag egentligen tycker. Stryp förresten den rödhåriga killen också. Om vi skulle dela upp det här lite, för låten är ganska intressant: Vi plockar ut det uppbyggande stycket till refrängen, bitar ut refrängen och sen gör vi om - gör rätt. Då kan vi snacka. 2/5

Ryssland – Dima Bilan – Never let you go
Kvällens andra och hela Rysslands Darin ställer upp med en fläckfri förtrollande poplåt. Jag längtar efter att se hur han agerar på scen, antingen som den blyge som tittar under lugg eller entertainern som äger Aten för en kväll. Jag hoppas han tar med sig ballerinorna från videon upp på scen!  5/5

Turkiet – Sibel Tuzun – Superstar
Få människan att sluta skrika! Säkert ett jävla kul spektakel på scen men det är inte värt att förstöra sina öron… Men vad skulle Eurovision vara utan en blonderad turk? Ett maffigt stycke innan andra versen räddar från nollan som hägrar. 1/5.

Ukraina – Tina Karol – Show me your love
Docksöta Tina uppträder med en låt som har en refräng som sätter sig som klister. Effektiv och livsfarlig! Jag går igång på det här. Mer mer mer, även fast hon sjunger refrängen tusen gånger skulle låten kunna vara dubbelt så lång för mig! Jag hoppas den här kommer spelas på klubbarna i Visby i sommar, men jag är inte helt säker. Jag skulle kunna skriva hela händelseförloppet vad som händer med mig när jag hör den här låten, men jag gör det inte. 5/5.

Finland – Lordi – Hard rock Halleluja
I början var jag otroligt skeptisk. Efter några lyssningar förstår jag vad min något mer rockiga bror ser i den här. Det är en melodiös poprocklåt med catchy refräng. Och visst skulle det vara kul med final i Helsingfors 2007? Jag tror inte det är en omöjlighet. 4/5.

Holland – Treble – Amambanda
Jag vill aldrig rösta på Holland rent principiellt, för att de har världens fulaste språk, inget jag vill sponsra. Årets bidrag sjungs på låtsasspråk och engelska av tre gatumusikanter. Flipp eller flopp? Hmm. Behöver fingertoppskänsla för att avgöra det… Jag blir inte så fäst. Hmm. Jag blir mest förvirrad. En schlager ska sitta direkt om den ska ha en chans. 2/5.

Litauen – LT United – We are the winners
Får man göra så här och komma undan? 0/5.

Portugal – Nonstop – Coisas de nada
Haha… Två kalasfloppar på rad? Vad är det här?! Ett tappert och modigt försök att hedra den klassiska schlagern, men snälla, ni gör det bara värre! 1/5.

Sverige – Carola – Invincible
Carola är Carola. Låten är blek. Men Carola är Carola. Låten växer med Carola. Hon kunde inte haft bättre flyt med placering i startfältet. Final? Ja. 3/5.

Estland – Sandra Oxenryd – Through my window
Hade varit en het kandidat i den svenska uttagningen och kommit långt. Men det känns inte som om jag kommer lyssna på den något mer. Den har fyllt sitt syfte att glädja mitt gamla schlageröra med lite dänga, lite dansband och 3 minuters effektivisering för att locka till sig röster. 3/5.

Bosnien-Hercegovina – Hari Varesanovic – Lejla
Jag är fångad efter de första stroferna.  Det här en schlageretnoballad när den är som mest välgjord. Mums för kvalité och inslag av folkmusik! Hoppas dom inte sumpar det med ett konstigt scenframträdande. 5/5.

Island – Silvia Night – Congratulations
Hela låten är ett enda stort Fuck You till hela Eurovision, brought to you by Islands Grynet. Det här är hur kul som helst! Och Silvia har haft riktigt flyt med placering i startfältet. Kan vi få en bättre färgexplosion att avsluta semin med? 4/5.

Ny dag, nya hjärtklappningar.

Det slår aldrig fel. (Lite åt ordvitshållet är väl okej?) Jag vaknar på morgonen med hjärtat i rus. Tankar om närmaste tiden, sommaren, nästa år kommer pulserande genom mina hjärtslag. Stress.
Men på något helt galet vis vill jag inte bli av med den här stressen just nu. Den hjälper mig fram i mitt arbete i Sagan om Allis. Den stressen får mig att fokusera och prestera på scen. Utan den hade jag slappnat av och inte fått min karaktär som jag ville ha den. Så kan jag tro att det är.
Men i sommar vill jag ha ett annat tempo, tack.

Idag flyr jag fältet. Åker in till stan hela dan för att komma bort. Ta en andra dejt, äta sushi och se på film för att sedan åka tillbaka till skolan, se underhållande slutproduktionen Denna mening är en lögn (med bland annat ett otroligt grymt dansnummer med grym musik och grymma prestationer av skådespelarna) för att sedan landa i tvsoffan för... ja. Ni vet vad.
Ska se om jag hinner skriva omdömen på låtarna här senare i eftermiddag. Det är alltid bra att skriva vad man tycker innan man sett framträdandena, för då kan bilder verkligen förändras.

Välkommen till livet!

Det här är det värsta året i mitt liv. Också ett fantastiskt bra år. Som gör det värt att vara kvar även nästa år. Jag ser fram emot tvåan. Då har man lite mer koll på läget. Jag har planer på vad jag vill förverkliga.
Funderar på om man ska ta och flytta in till Göteborg? Internat har sin charm men ändå inte...

Vaknar med hjärtklappningar. Obehag. Av att inte hinna med det här livet. Tankar om framtid - allt det där självklara som jag kommer hinna med - gör mig orolig.
Vill inte vara så här stressad. Det är inte jag. Då kan jag inte vara mig själv fullt ut.

Jag ställde mig på en våg igår. För första gången på några år. Bara för att få veta hur mycket det rör sig om. Så farligt var det inte. Haha. 5 kilo mer än när jag vägde mig förra gången.. :D Nu ska sockret bort!

Snart åker jag hem. 3 juni. Ett år på Wendelsberg. Jag är trött men längtar efter mer.
Hoppas sommaren blir den nerstressande kur jag har förväntat mig. För jag vill vila. Så jag kan ge hela mig själv. Jag vill sätta mitt avtryck och orka vara så kreativ och ansvarstagande som jag egentligen är.

Sagan om Allis.

Premiär. Förväntan. Publiken rasslar in. Fem skådespelare och en regissör är redo. Spelet kan börja.
Gripande. Tårar. Snörvel från salongen. Annars andaktig tystnad.
Succé. Tårar. Spänningar släpper.

Skatter i mina schlagergömmor.

Hittade en låt jag inte hört på ett tag..
Norge 1987 - Kate Guldbrandsen - Mitt liv
Det gäller att leta fram det bästa från schlagerland. 1987 vann Irlands Johnny Logan med klassiska snyftaren Hold me now och en annan goding från det året är Liliane Saint-Pierre från Belgien (världens fulaste språk)  - Soliders of love samt Israels komikerpar Nathan Datner och Avi Kushnir med Shir habatlanim alias Huppahulle! OCH som om det inte var nog med det - Umberto Tozzi och Raf med vackra Gente di mare på vacker italienska.

Mitt hjärta har börjat slå onaturligt fort. Jag känner att det är nåt som liknar en panikattack på gång. Orkar inte ta in något, umgås eller prata om pjäserna. Idag hade vi genrep och jag grät för första gången på scen. På riktigt alltså. Jag tror jag har försökt skärma av mig från pjäsens innehåll och nu kommer allt igen tusenfalt plus all press och stress som jag alltid viftar bort med ett leende. Jag vill spela det här, det är viktigt, men jag vill inte prata. Jag vill låta det vara. Kan jag få ha det så? Jag orkar inte med berömet, kritiken, orden om upplevelsen... Inte just nu. Jag vill lyssna med hela mig. Jag orkar inte det nu. Sen vill jag lyssna på vad du har att säga. För det här är viktigt. Livsviktigt.

Imorgon ska jag sälja min själ.

Om att hata blogg.se.

Jag använder inte ofta ordet hata. Det är ett starkt ord. Men när jag är trött tillåter jag mig själv att bruka det hur mycket som helst. Just nu hatar jag blogg.se för att inte krönikor sparas när dom borde det utan försvinner när det blir fel på sidan - vilket det blir ofta! Speciellt när man skriver långa utlägg.
Jag har förlorat massor av vackra stycken här som aldrig kommer återfinnas.
Därför hatar jag blogg.se.
Och därför tänker jag i fortsättningen skriva kortare stycken åt gången och sedan publicera för att sedan gå tillbaka och skriva mer, publicera, and so on. För säkerhets skull. Jag orkar inte vara arg längre.

Jag har blivit för tjock. Min charmiga putmage är inte charmig längre. Det var länge sen jag tänkte i dom banorna men nu handlar det inte längre om estetik - utan om hälsa.
Nu ska sockret bort!

Kryssningen var trevlig. Ett gäng goa nykterister i blandade åldrar som pratade viktiga saker, växte som människor, skrattade och röjde loss på Silja Line (eller Silverland som jag och min skadade bror sjöng). Helsingfors som stad var inte särskilt imponerande. Men jag fick krama en säl, klappa en katt och äta fiskburgare.

Jag har skaffat mig en ny bekantskap. En internetdejt. Haha. Visst låter det fånigt, men det var allt annat än fånigt. Jag tog henne till mitt sushi-hak, en annan var lite stel i början men hon var hur cool som helst - till synes i alla fall. Vi pratade om ditten och datten, ner på djupet för att med ett skratt komma upp till ytan igen. Sedan tog vi en kortare sväng till Kungsportsplatsen för att avnjuta glass vid fontänen utan strumpor och skor. Små leenden, kisande ögon och flackande blickar. Hon är bra och vi kommer att träffas igen.

Premiär tisdag!! Ni måste komma! Genrep imorgonbitti. Ensemblefrukost kl 6:30. GAAH.


idaåsäl
Man kan nästan tro att vi är släkt.

uliisåida
Ullis och Ida vet hur man ler i city.

tre tokisar
Jenny, Ida och Per förstår inte att dom är på land.

galen tant
Varning! Galen tant sågs i ett köpcentrum i Helsingfors i helgen!

mr säl
Jag och Mr Säl hade nåt på g, men han tyckte att jag kvävde honom med min kärlek.

Ibland vandrar Zeb på gatorna som en vanlig man

Skolbussen

Elev #1: Kan du gå utan kryckor nu?
Elev #2: Ja, men det ser ut som när Zeb Macahan går.
Elev #1: Vem är det?
Elev #2: Det vet du väl! En två meter lång cowboy med läderställ, träben och en stor kniv.
Elev #1: Nej, går han här på skolan?

Favorit från
http://www.tjuvlyssnat.se 

Imorgon blir det Helsingforskryssning med Junis. Är helt stressad i huvet. Orkar inte ta ansvar.
Premiär tisdag. Jag vet att det kommer gå vägen. För vi tror på det här.

Men jag kom i alla fall ihåg att ringa och gratulera min morfar på födelsedagen!

Mi mami unt papi.

Jag saknar mina föräldrar. Dom ringde idag och berättade att mamma köpt ljudboken på internet, bjudit hem mommo&moffa och lyssnat när "Ida prata i normal takt". Dom var stolta och jag blev rörd. Det måste vara en mening med livet, att göra sina föräldrar stolta.

Je suis Raukan - ett fartfyllt klantarsle som river inredningen i 180 men med ett leende på läpparna.



Jag blir alldeles stel när du tar i mig, för jag vet inte hur det blir om jag slappnar av.

Vilken highschoolstereotyp är du?

slut

http://www.mutedfaith.com/quiz/q1.htm

Moahaa. Jag blev skolans slut. Moahahaha. Gör testet du också!

Och förövrigt, gå in på http://www.tjuvlyssnat.se - jag skrattar högt varje gång!

Om att stirra sig blind på ord.

Du kan inte ha varit mer tydlig. Men jag är född en romantiserande fjant. Och du är så vacker att titta på.
- Du måste glömma det.
Jag vet, God damn it! Jag vet! Jag vet att du inte kan. Jag vet att det inte går.

Har bränt mig lite på axlarna, vågar inte säga det till mamma... : ) Sitter och gömmer mig för solen, svullar gamla chips och Muminkex och lyssnar på Edwin McCain - I'll be. Om någon skulle stå utanför mitt fönster och uppvakta mig med I'll be finns det inte mycket mer jag som kvinna skulle kunna begära av livet. :D

Jahaja. När man äntligen är ledig blir man värsta rastlös. Tycker att man ska göra allt som man borde. ÄH! Fuck it! :D

I'll be your cryin' shoulder
I'll be love suicide
I'll be better when I'm older
I'll be the greatest fan of your life


mot sten
Mamma Carmen gjorde en inbakad fläta på mig och Victoria tog en bild.
Såhär ser jag ut nu för tiden. Lite fylligare, lite rundare, lite mer Ida.

Silencium.

Jag önskar jag kunde få hålla om dig och säga saker som skulle göra dig glad. Att det inte skulle vara komplicerat. Jag är inte komplicerad. Inte ett dyft. Jag är alldeles naiv i min enkelhet.
Och du förvirrar mig. Visst gör du det, även fast jag försöker förneka det hela tiden. För visst händer det något när du rör mig - men jag vågar inget säga ifall du skulle sluta. För du berör mig ganska ofta. Ditt skratt, det rena ljuvliga klingande från hjärtat som formar hela mig till ett enda stort leende.

Eller så är jag bara trött. Ja. Det måste vara så. För jag vet att jag egentligen bara förskönar sanningen.
Jag skiter i vilket. Fan.


Normer och helvetets jävla faaaan...

AAARGH!! Jag blir så trött på media och deras matning av åsikter som bara är korkade! MORR!
Läste nu en artikel på
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,821191,00.html om kroppsbehåringens vara eller icke vara på män och kvinnor i sommar. Vad som är "rätt" och vad man "måste" ta bort.  Jag ska gladeligen stoltsera med mig och mitt hår på beachen i sommar bara på grund av detta uridiotiska inlägg. BLÄ!
Nästan så att jag önskar att jag stöter på det där overkliga trendmonstret Sofia Fahrman på Aftonbladet, då ska jag fan trycka upp mina orakade ben mot henne och säga - JAG FRYSER I ALLA FALL INTE, DIN KONSTLADE RETURSCHERADE OMÄNSKLIGA YTLIGA GNU!

Oj. Haha. Värsta hårt.
Reagerar du lika mycket som jag? Eller har jag blivit överallergisk mot allt som har med normer och värderingar att göra att jag måste motsätta mig allt i den genren som kommer i min väg?
Hej Bullen, är jag onormal?


Ett öppet fönster. Om du så vill.

Barnteaterfestivalen på Wendelsberg är i full gång. När jag såg en uppsättning av små Astrid Lindgrenscener blev jag lite rörd. Min första teater som jag spelade i. Jag hade två repliker som kassörska i Alla barn i Bullerbyn. 1993-1994. Those were the days.

Bosnien-Hercegovinas låt är väldigt vacker, men det kommer ett skitskumt stycke jag inte fattar alls! WHY?!

När jag tillåter mig själv att vara trött och känna efter kommer tankarna om dig. Har jag inte kommit över det trots allt? Eller är tankar inte mer än så? Förvirrande. Eller så är det för att jag är trött.
Jag skiter i vilket.






- Du måste glömma det.

Nu är den här!

Idag fick jag ljudboken jag var med och spelade in i vintras. Det är helt sjukt att höra sig själv och med så bra kvalité! Jag har ju värsta mysiga rösten! Det har jag inte hört förut.. :D
http://www.argument.se - Mellan hopp och förtvivlan, ljudbok. Köp den idag.. :P

Sitter med massa målarfärg på händerna. Har suttit ute i några timmar shorts och bikini och målat scenografi. Fet bränna över ryggen? Det återstår att se.

Nu ska jag se del 2 inför Eurovision. Se vad som tycks och tänks och vad vi som kommer spelas på radion i sommar, eller vad som är bra spexmaterial till Donnergymnasiets student... Hmmm... :)

Mitt hjärta klappar för Ryssland. Dima, en pojkpopsdröm. Hade jag varit 14 år igen så hade jag tapetserat väggarna med Dima Bilan... MUMS! En görbra poplåt! Kolla in http://www.svt.se/mello - killen har så tjusiga balettflickor i sin video!

Hard.. Rock.. Halleluujaa..

Min bror är övertygad om att Finland kommer att vinna Eurovision i år. Jag är inte lika säker. Kommer kanske få äta upp mina ord, men... näääääääääää? Inte kan väl ett gäng orcher gå och vinna en sån här... Eh. Jo. Faktiskt.

Mensvärk så det står härliga till. Aaah. Då höjer vi smärttröskeln ännu mer.

Igår var det Cricketbal på Wendelsberg. Jag fick tidigare under dagen tillbaka en släng av vinterns gångna hörselgånginflamation så jag fick ta lite kvarvarande salva och 4 panodil utspridda över kvällen. Sen var det full rulle! Vi åt trerätters middag för 20 kronor. Mums. Vi dansade och dansade till storband. Det var underbart att få dansa riktigt bra foxtrot med alla dessa män. Det var många som hade läst på och verkligen kunde föra och jag var värsta bra på att låta mig föras, vilket brukar vara ett problem då jag under pardans alltid blir väldigt könsförvirrad. Jag fick låta mig vara graciös och sväva över golvet. NJUTA! Jag älskar då man snurrar, då man trycker sig hårt intill mannen och allt bara flyter. Fantastiskt härligt. Sista dansen var Christoffers, alla gånger. En härlig rivig bugg gav jag mina sista krafter. Han är för go den killen! En alldeles, alldeles, alldeles underbar afton på slottet Wendelsberg.

Karl i min klass har kommit in på scenskolan i Norge. Det är skitkul för honom men tråkigt för oss som måste släppa iväg honom. Han är en otroligt rolig och fin pojk. Killen som myntade begreppet "Så mycket snusk, så lite tid". Härligaste Karl!

Ja, jag är sliten.

Favoritsajt med risk för gapflabb.

http://www.tjuvlyssnat.se

Jag satt och asflabbade när jag läste några av inläggen. Det är människor som tjuvlyssnat på konversationer på stan i Stockholm och publicerat. 
Vissa av inläggen gör att man blir fundersam på om det ska vara rösträtt i Sverige eller inte.. :)

Tillbaka i 11bitarsklassen.

När jag har ätit sushi de senaste gångerna har jag knappt orkat 8 supersushibitar, vilket inte är likt mig som brukar toppa med det dubbla. Idag åkte jag in till stan endast i syfte att köpa denna förträffliga rätt. Det var helt klart värt det. Satt ute på klippan och åt med en Hampus som stönade tillfredsställt till varje tugga.
I stan var det drag vid Kopparmärra/Kungssportsplatsen, där stog en trumensemble och lirade. Och jag slogs av hur den svenska stelheten inte försvunnit. Ledaren för ensemblen försökte få igång folket som tittade, genom att klappa takten. Jag och två till klappade av 30 pers. Jag menar, HALLÅ! Jag "förstår" att folk inte dansar, men klappa takten? STELT och TRIST, svenska folket! En annan dansade loss med en gammal tant, och jag menar gammal. En späd liten tant man inte trodde skulle röra sig ett steg i onödan rockade röv till snabba trumtakter och dånande slagverk. Göteborg är fint.

Teaterfestival, ja. Det var intenstivt. Kom till Tollare runt lunch på fredagen för att bygga upp scenen, byggde fel i två timmar, byggde rätt två timmar, vilade en timme och sen var det full rulle. Hela helgen. Det var himla kul att få träffa Visbybarnen igen och brorsan. Undrar hur många år till jag kommer hålla på? Det känns som om jag alltid kommer vara där när det är festival. Undrar om mina barn kommer bli Junisar? : )

Har börjat lyssna på bidragen inför Eurovision. Jag fetdiggar Armenien! :D En kille med fult skägg och dåligt uttalad engelska vars låt sätter sig på hjärnan, som en schlager ska göra. Svänger!
Samma med Belgien, svänger! Och Albanien är också en gullig sak!
JAG ÄLSKAR EUROPEISK SCHLAGER-ETNO!
Återkommer med lite mer omdömen om jag orkar och vill. Nu ska jag hänga tvätt. Imorgon har jag sovmorgon till 17:30. Sen har vi scentid kl 23:00-01:00. Nattuggla, jag? HA! Mycket Coca Cola blir det...

hits